Foglossning / bäckensmärta – ett vanligt problem

Foglossning / bäckensmärta under graviditeten

6837
Foglossning gravid
Foglossning / bäckensmärta

Foglossning är en naturlig process i samband med graviditet och helt nödvändig för att barnet ska kunna passera genom bäckenet och födas genom slidan.

Bäckenet luckras gradvis upp under graviditeten tack vare hormonet Relaxin som börjar utsöndras i kroppen någon gång under de första tre graviditetsmånaderna och fortsätter utsöndras genom hela graviditeten.

Foglossning, som också kallas för bäckenuppluckring eller symfysiolys är varken skadligt för mamman eller fostret men kan för en del kvinnor orsaka mycket besvär. Det uppkommer vanligtvis i mitten av graviditeten, men det kan egentligen dyka upp när som helst.

Hur känns foglossning?

Foglossning när du är gravid ger upphov till smärta i korsryggen eller över blygdbenet. Du kan även känna smärta på båda dessa ställen. Har du smärta över blygdbenet så känns det ofta ut mot ljumsken. Foglossningssmärtan kan ofta upplevas olika från huggande till molande till strålande. Nivån på smärtan varierar mycket. Vissa kan knappt gå, medan andra bara har “lite ont”. Ofta är smärtan värst på kvällen, särskilt om du varit aktiv under dagen.

Symtom på foglossning

Vanliga symtom på foglossning är:

  • molande, huggande eller ilande smärta i nedre delen av ryggen
  • ont över skinkorna (det kan variera från sida till sida)
  • smärta i höfterna
  • smärta över blygdbenet
  • smärta som känns ner mot ljumskarna eller bak på låren
  • låsningar i ena benet, svårt att lyfta saker och svårt att vrida dig.

Mer om foglossning

Foglossningsvärk bak i korsryggen och/eller fram över blygdbenet kan upplevas som väldigt plågsamt och i extrema fall kan kvinnan behöva rullstol eller kryckor för att överhuvudtaget kunna ta sig fram.

Risken att få problem med foglossningssmärtor kan öka om man arbetar med tunga lyft eller tidigare haft någon form av ryggbesvär. En vältränad mag- och ryggmuskulatur kan verka stödjande och avlastande för bäckenet men samtidigt är en vältränad kropp ingen garanti för att inte drabbas av besvären.

Det spelar inte heller någon roll om man tidigare varit gravid och symtomfri, alla kan drabbas av smärtorna och det är ännu inte helt klarlagt varför vissa får mer problem än andra.

Lindra besvären vid foglossning

För att skona kroppen och minska belastningen på bäckenet kan man prova att:

  • Stå i stället för att sitta
  • Använda fotriktiga skor och undvika högklackat
  • Undvik att böja eller vrida ryggen, håll näsan i riktning med tårna hela tiden
  • Använda stöd för svanken
  • Undvik stillasittande och korslagda ben
  • Sitta ner när man klär sig på underkroppen
  • Gå i trappor genom att sätta båda fötterna på trappsteget innan man tar nästa steg, eller åk hiss om det är möjligt
  • Gå med korta steg, men cykla hellre än gå
  • Undvik tunga lyft
  • Sov på mjukt underlag
  • Bada varmt och/eller få lätt massage
  • Undvik träning som inte känns bra

Det finns även en rad rörelser som kan lindra smärtan genom att musklerna slappnar av och man avlastar de. Räta ut svanken enligt följande instruktioner:

  • Stå upp med benen lätt isär. Använd magmusklerna till att ”dra in” bäckenet och stjärten.

Eller:

  1. Lägg dig på rygg på golvet, gör knipövningar samtidigt som du pressar svanken mot golvet
  2. Knip med bäckenbotten och skinkorna samtidigt och lyfts en upp hela bäckenet från golvet.

Eller:

Stå på alla fyra och skjut rygg, d.v.s. krök ryggen uppåt ungefär som en katt.

Hjälpmedel vid foglossning

Om besvären fortgår och man påverkas mycket av smärtorna finns det olika hjälpmedel som kan hjälpa.

  • Trokanterbälte/foglossningsbälte

Bältet provas ut i samråd med sjukgymnast för att avlasta det område där just man själv har problem. Bältet är ett brett band som spänns runt höfterna och stabiliserar bäckenet.

  • Tens-apparat

Tens-apparaten som kan hyras av sjukgymnaster och hos barnmorskan aktiverar kroppens eget smärtlindringssystem genom att de gummiplattor man fäster på huden avger elektriska impulser som stimulerar nerverna. Genom att stimulera huden med impulser på detta sätt kan man undvika att smärtimpulserna når hjärnan då dessa leds genom samma nervbanor som beröringsimpulser. Man lurar helt enkelt hjärnan att fokusera på beröringen från nervstimuleringen.

  • Akupunktur

En allt vanligare behandlingsform som tillhandahålls av barnmorskor och sjukgymnaster.

  • Vattengymnastik

Kan verka smärtlindrande

  • Sjukgymnastik

Hos sjukgymnasten kan man få specialutformade övningsprogram och få hjälp med vilka rörelser man ska undvika. Längre ner kan du läsa om sjukgymnastens Moas tips vid foglossning.

Problemen med foglossning försvinner i regel antingen innan förlossningen, i samband med att barnet föds eller en kort tid därefter. Dock är det viktigt att fortsätta följa de råd man följt under graviditeten för att underlätta för kroppen att läka ordentligt och undvika långvariga besvär.

Tips: Här hittar du en bra och prisvärd onlinekurs i profylax. Just nu får du 20% rabatt på kurser på Föräldrautbildning.se om du anger koden “gravid19“.

Sjukgymnasten Moa tips för att lindra foglossning

  1. Rör dig som om du bär pennkjol. Med knäna ihop. Jämt. In och ut ur bil. I och ur säng. När du går ner på huk. Undvik helt att stå bredbent eller med fötterna utåtvinklade.
  2. Fixa ett bäckenbälte/gravidbälte/SI-leds-bälte. Ju stummare desto bättre. Dra åt det hårt (så hårt att du inte vill sitta med det) och använd det hela tiden när du är upprätt. Det ska sitta åt rakt över leden baktill, mellan knölarna på sidan av höfterna (höftkammen och det översta du känner av lårbenen) och nedanför magen.
  3. Undvik att lyfta och bära tyngre än ett par kilo. Helst helt och hållet. Ställ matkassarna i kundvagnen och sätt dig för att trösta din tvååring. Vänta tills din partner kommer hem och låt honom eller henne lyfta allt.
  4. Undvik att stå framåtlutad eller böja dig ner och plocka saker från golvet. Jättebesvärligt, jag vet. Men det är klart bättre att gå ned på knä för att plocka ur diskmaskinen än att stappla omkring resten av kvällen för att du stått böjd i fem minuter. Skippa dammsugningen också.
  5. Ta kortare promenader. Kanske fungerar din kropp helt ok i 20 min, men höftmusklerna kärvar ihop när du kommer upp i 40. Sätesmusklerna blir strama och ömma och du undrar om du alls ska ta dig hem. Gå hellre ut två gånger om du vill ha luft och lite motion.
  6. Försök inte träna bort besvären. Det här är kontroversiellt, jag vet. Det finns belägg för att starka och stabila bålmuskler kan lindra bäcken-/fogbesvär. Ja, men musklerna måste vara starka innan du blir gravid eller åtminstone före v 20-25. Det du kan göra är att försöka bibehålla styrkan i den djupa bukmuskeln genom att spänna och “hålla upp magen” hela tiden medan du står och går. Men att göra den starkare är enligt min erfarenhet bara smärtsamt eftersom de flesta övningar där du effektivt tränar bålmuskulaturen också belastar bäckenet.
  7. Undvik att bli för tung. Det känns förmätet att skriva det, men mitt yrkesjag måste ta med den här aspekten. Visserligen tror jag att den hormonella påverkan är betydligt viktigare än de faktiska extrakilona. Jag har fått ont i bäckenlederna i v 8 innan jag ens gått upp ett kilo. Men en att bli tung gör knappast saken bättre. Jag vet att det är mycket lättare sagt än gjort för många att påverka sin vikt. Men fem kilo mer än nödvändigt belastar bäckenet som en redig fikaryggsäck. Onödigt om det går att undvika.
  8. Håll sätesmusklerna mjuka. Jag har trist nog varit bäst i lederna när jag inte rört på mig och använt musklerna särskilt mycket alls. Ju mer fysisk aktivitet desto stramare muskler och desto mer ont. Ett försök att mjuka upp dem när de väl blivit strama har varit att stretcha dem – vilket jag är kluven till att rekommendera eftersom risken är stor att du töjer inte bara muskeln utan tar ut rörligheten även i bäckenleden onödigt mycket. Säkrare är att låta din partner massera rumpan. Ett utmärkt tillfälle att träna profylaxandning eftersom det gör förbaskat ont och inte är så romantiskt som det låter!
  9. Sitt inte med benen i kors. Varken som du sitter på en stol eller i skräddarställning i soffan. Peta inte heller in ena foten under andra låret så att knäet blir utåtvinklat. Även om det känns bra för tillfället gör det sällan det efteråt.
  10. Sök upp en sjukgymnast och låt henne eller honom visa praktiskt allt det här. Det är vårt jobb och vi är bra på det. Tveka inte och gå och ha onödigt ont i veckor!

Hoppas de här tipsen är någon till hjälp! Till er som är tidigt i graviditeten vill jag poängtera att det inte nödvändigtvis behöver bli värre ju längre veckorna går. Lär ni er anpassa rörelsemönstret kan ni hålla smärtan i schack i stor utsträckning. Dessutom kan naturen (slumpen? hormonerna?) vara på er sida. När jag väntade min första var jag som bäst i bäckenet under sista månaden! Däremot var jag påverkad länge efteråt (år), något som inte direkt stört mig i vardagen, men som varit plågsamt uppenbart när jag försökt bära barn eller ryggsäck längre sträckor.

Men jag har under graviditeterna genom att ta till de här knepen inte behövt bli sjukskriven på grund av fogsmärtan, trots att jag efter varje “snedtramp” verkligen stapplat fram. Prova själva! För mig har det fungerat så att ju striktare jag följt direktiven, desto mindre smärta. Kanske gör ni som jag ibland avsteg och förlikar er med att ni får betala för det på kvällen. Hellre smärta för att jag knatat upp på hemmaberget med barnen i vackervädret än för att jag dammsugat. Då är det i alla fall ett medvetet val. Lycka till!