Havandeskapsförgiftning beror på att mamman utvecklar en överkänslighet mot partiklar från fostret och moderkakan och uppstår oftast i slutet av graviditeten, efter vecka 34.
Anledningen till förgiftning är fortfarande oklar men antas bero på moderkakan. Om den inte fäster eller växer som den ska kan det börja läcka ut partiklar som mammans immunförsvar reagerar på.
På barnmorskemottagningen ställer man alltid utredande frågor tidigt i graviditeten för att ta reda på om kvinnan ligger i riskzonen för att drabbas.
Vem drabbas av havandeskapsförgiftning?
Ärftlighet, tvillinggraviditet, IVF-graviditet, hudfärg, ålder och andra faktorer kan spela roll för risken att få havandeskapsförgiftning.
På de regelbundna besöken hos barnmorskan mäts blodtrycket, som inte ska ligga för högt samt eventuell förekomst av äggvita i urinen. Upptäcks äggvita eller högt blodtryck kan detta vara tecken på havandeskapsförgiftning och då får man träffa läkare. Läkaren avgör genom t.ex. ultraljud hur barnets tillväxt ser ut. Vid misstanke om dålig tillväxt mäts även blodflödet i navelsträngen med hjälp av ultraljud samt kontrolleras barnets hjärtfrekvens med CTG för att säkerställa syresättningen.
Om det höga blodtrycket inte går att få ner eller om barnet inte verkar må bra, eller mammans organ påverkas för mycket måste kvinnan förlösas antingen med igångsättning eller kejsarsnitt, oavsett hur långt gången graviditeten är.
När barnet är fött blir mamman frisk inom loppet av ett par dygn eller en vecka. Ibland fortsätter blodtrycket att svänga och ibland kan man behöva medicineras för detta under en period. Både mamman och barnet brukar dock klara sig utan vidare komplikationer.
Symtom vid havandeskapsförgiftning:
- Plötslig huvudvärk
- Flimmer, synfältsbortfall, dimsyn och dubbelseende
- Smärta under höger revbensbåge
- Illamående och kräkningar
- Plötslig uppsvullnad i ansikte, händer och fötter
- Allmän sjukdomskänsla och darrningar
