Vad ska den blivande mamman äta?

Kost för blivande mammor

1147
kost gravid

Inför förlossningen är det viktigt att ha laddat kroppen med energi. Det går åt 500 kilokalorier i timmen när man föder barn! (Den normala kaloriåtgången för kvinnor är 2.200 kilokalorier per dygn). Under själva förlossningen kommer du inte att känna för några skrovmål för att ersätta kaloriförlusten, det du framförallt behöver då är vätska. Utan vätsketillförsel försämras arbetsförmågan drastiskt. En vätskeförlust på 3 procent av kroppsvikten sätter ned arbetsförmågan med 20 procent. Lämpliga drycker att ha med till förlossningsavdelningen är sötat te, nyponsoppa, favoritsaften eller någon näringsrik sportdryck.

Kost inför förlossningen

Det är viktigt att äta rätt inför förlossningen. Vid intensiva kroppsansträngningar använder musklerna framför allt kolhydrater som bränsle. Om kolhydraterna i blodet tar slut tas glykos från blodet och mängden blodsocker minskar. Trötthet, irritation, yrsel och huvudvärk är ett tecken på lågt blodsocker. Inför förlossningen bör man se till att äta sådant som innehåller rikligt med kolhydrater, en del fett, men inte så mycket protein. Grönsaksgryta, pasta, ris, fisk, potatis, pizza, fil med müsli, fullkornsbröd och frukt är bra mat veckorna före förlossningen. Bra att ha med till förlossningen, förutom dryck, är gott fiberrikt bröd med pålägg, frukt och godis.

Det är viktigaste är att du sköter dig själv från allra första början av. Det är din skyldighet att se till att det växande barnet får en så bra miljö som möjligt och att vara rädd om dig så att du har goda utsikter att vara frisk och full av energi under graviditeten.

Viktuppgång under graviditeten

Hur mycket du än ökar i vikt under graviditeten, kommer viktökningen antagligen att ske i följande takt:

0-12 veckor 5%
12-20 veckor 25%
20-30 veckor 40%
30-36 veckor 25%
36-40 veckor 5%

Det är normalt att gå upp mellan 10 och 18 kg under graviditeten. Vissa kvinnor går upp mer utan att ta skada.

Kost under graviditeten

Under graviditeten har du ett något större behov av protein än annars. Det får du tillgodosett genom att äta magert kött, fisk, bönor, mjölk, ost och andra mejeriprodukter. Om du är vegetarian och inte äter animaliska produkter bör du kombinera bönor med någon spannmålsprodukt vid samma måltid – t ex bönor med en paj av fullkornsmjöl, kikärter med pasta eller linser med fullkornsbröd.

Järn är nödvändigt för att kroppen ska kunna bilda de röda blodkropparna. De röda blodkropparna innehåller något som kallas hemoglobin. Om ditt blod inte innehåller tillräckligt med hemoglobin transporteras inte tillräckligt med syre till barnet. Du blir också mycket trött. C-vitaminerna hjälper kroppen att absorbera järn, medan syrabindande mediciner hindrar den från att tillgodogöra sig det riktigt. Leverrätter skall undvikas pga den höga halten A-vitamin som kan skada barnet. Leverpastej går bra att äta. Grovt mjöl, ärtor och bönor, alla gröna bladgrönsaker, samt russin, katrinplommon och nötter innehåller mycket järn. Man ordinerar ofta järntillskott under graviditeten.

Kalcium är nödvändigt för uppbyggnaden av benstommen och tänderna. Det ger blodet förmågan att levra sig och musklerna förmågan att arbeta smidigt. Oxalsyra i spenat och kakao försämrar kalciumupptaget, lita inte på att du får ditt kalciumbehov täckt genom att dricka mjölkchoklad.

Kom ihåg att du under hela graviditeten ger näring åt tre olika men sinsemellan beroende biologiska system, din egen kropp, det växande barnet och moderkakan. Denna tredubbla uppgift kräver en verkligt bra kost, rik på fullvärdiga proteiner, vitaminer och mineraler.

Livsmedelsverket har information om olika livsmedel och dess påverkan under graviditeten här.