Jag är så trött på folk som säger till mig; ”åh, det är så synd om dig som är sjuk.” ”Stackars dig som är så sjuk hela tiden.” ”Du behöver inte vara så positiv hela tiden, det är okej att vara inte vara det, när man är sjuk.”
Ursäkta, men vad fan blir bättre av att man gnäller om det hela tiden. Jag identifierar mig inte med min sjukdom. Jag är jag och inte ulcerös kolit! Jag kan göra precis vad jag vill, även när jag är sjuk. Jag har åkt på internationella konferenser och presenterat min forskning med skov. Det är ju bara att bita ihop. Jag vägrar bli påverkad och inte kunna känna att jag bestämmer över mitt liv. Jag är positiv människa och tänker fortsätta vara det!
Därför blev jag så glad och peppad när jag satt och läste nr 7 av Amelia i år. Där fanns en artikel om träningsprofilen Leila Söderholm. Hon fick cancer i tarmen och 50% chans att överleva. Hon opererades och fick stomipåse, tillfällig. Men dom satte den på fel sätt så den läckte, men hon tog det. När det var dags att ta bort den blev det komplikationer och hon fick höra att hon skulle få ha den resten av sitt liv. Hon vägrade. Tog sitt liv i sina händer och stod ut med ett riktigt skitliv i flera månader innan kirurger kunde återställa tarmen någorlunda. Idag får hon tarmvred typ hela tiden. Men hon säger: ”jag låtsas inte om det. Jag kör på som vanligt. Ibland har jag jädrigt ont i tarmarna och då är bästa medicinen att gå ut och springa.” Hon höll i en träningsresa till Dubai med tarmvred. Hon säger om det att det inte tog inte död på henne, så det gick ju bra. DENNA KVINNA ÄR MIN IDOL!!!
Vi har en klok släkting med Parkinson’s. Han säger: ”Det är inte hur man har det, det är hur man tar det.”
Lev livet! Bestäm över livet och ha så kul som möjligt!
