Spädbarnskolik är när det nyfödda barnet skriker intensivt under flera timmar i sträck och när detta är återkommande vid en och samma tidpunkt på dygnet.
Kolik är ofarligt och det är inte relaterat till något föräldrarna gör eller har gjort. Spädbarnskolik är vanligast från det att barnet är 2-6 veckor till 4 månaders ålder. Ofta kommer skrikperioderna efter måltiderna och pikar ofta under eftermiddagen och kvällen. Barn som drabbats av kolik har oftast god aptit och äter hastigt. Spädbarnkolik är inte farligt men det kan vara svåruthärdligt för föräldrarna.
Symptom på spädbarnskolik
Många spädbarn skriker, vilket inte behöver betyda att det är kolik. Barn kan skrika för att de är hungriga, trötta, de fryser eller är för varma, mm. Det kan i början vara svårt att avgöra varför barnet skriker men ofta lär man sig efter ett tag att känna igen de olika tonerna.
Om det är spädbarnskolik är det ett intensivt skrik och det slutar inte för att man tar upp barnet. Skriket kommer ofta i attacker för att avlösas av lugnare perioder, för att sen igen bli intensivare. Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster.
Vid kolik drar barnet ofta upp knäna mot magen, det knyter händerna och blir rött i ansiktet. Det är också vanligt att barnet har mycket luft i magen vilket resulterar i rapar och fisar. Smärtan kan ofta förväxlas med hunger vilket gör att barnet kan ge signaler om att det vill äta, vilket gör att barn med kolik i regel äter bra. I vissa fall kan barnet dock ha svårt att bajsa.
Orsaker till kolik
Man vet fortfarande inte vad kolik beror på, men man vet att det inte är farligt. Diagnosen kolik får barn först när man efter undersökning uteslutit allt annat – dvs man vet inte vad det är som orsakar skrikigheten. Ibland spekuleras det i om psykologiska eller sociala faktorer skulle bidra till besvären, men detta finns det inga säkra belägg för.
Tips för att lindra besvär vid kolik
- En del barn med kolik blir bättre av att de får en kost fri från komjölk (vid amning måste mamma utesluta detta ur sin kost under cirka en vecka för att veta).
- Äter ditt barn modersmjölksersättning så innehåller detta komjölk. Du kan testa att byta till en annan sort som inte innehåller komjölk.
- Dricker barnet ur flaska så testa att använda en napp med mindre hål så att barnet äter långsammare.
- Kolik är vanligare hos rökare, så om du röker så sluta röka.
- Sockervatten via munnen sägs kunna ha en viss smärtstillande och lugnande effekt.
- Försöka att få barnet att rapa efter måltiden, så att eventuella spänningar försvinner.
- Be någon kunnig titta på barnets sugteknik om barnet ammar. Fel teknik kan innebär att barnet sväljer mycket luft.
- Kroppskontakt och närhet kan hjälpa barnet vid kolik. Prova att vara mer hud-mot-hud samt att bära barnet i sele.
- Probiotika (laktobaciller) har i enstaka studier visat sig ha viss effekt. Detta finns bland annat i Sempers Magdroppar.
- Akupunktur har provats, men inga säkra bevis finns för att det faktiskt hjälper.
- Spädbarnsmassage är något som kan vara värt att prova vid kolik.
- Även vaggning och vibration av säng och vagn kan prövas.
- Om du ammar kan du testa att utesluta vissa födoämnen som exempelvis kål, lök, choklad och kaffe.
- Pysventil kan i vissa fall fungera vid kolik. Det hjälper till att få ut gasen ur barnets tarmar.
- Miniform eller miniformdroppar är där många som testar, även om där inte finns några bevis för att det fungerar.
Mer om spädbarnskolik
Även om spädbarnskolik innebär en jobbig och påfrestande period så går det över. När barnet är mellan tre till fyra månader brukar besvären försvinna. Tänk på att barnet inte skriker för att det är det enda sätt på vilket barnet kan uttrycka sig. Hur jobbigt det än känns så skaka aldrig ditt barn. Bara ett par sekunders skakning är tillräckligt för att orsaka bestående skador.
Cirka 10-20 procent av alla spädbarn drabbas av kolik, i någon form. Det är lika vanligt hos pojkar och flickor. Andelen barn som drabbats har minskat med åren, vilket tros bero på att allt färre blivande mammor röker samt att allt fler ammar fritt.
