Amningstips och vardagsråd av Anna Wahlgren
Anna Wahlgren är en niobarnsmamma och författare till ett flertal böcker om bland annat barnuppfostran. Denna text bygger på Annas erfarenheter och kunskap som hon delar med sig av i sin bok Barnaboken.
Amning – den första tiden
Det är ofta under den tredje dagen efter förlossningen som mjölken börjar rinna till för den nyblivna mamman. Brösten blir till följd att detta ofta mycket ömma, spända och uppsvullna. Denna svullnad lägger sig igen efter ett par veckor. Det är viktigt att brösten hålls varma för att undvika mjölkknutar och dylikt. Ett tips är att använda fetvadd om de spänner och ömmar så att det gör ont.
För den nyblivna mamman så kommer även mjölken att ändra form under den första tiden. Under de första dygnen är den grynig och vattnig och ytterst viktig för barnet. Det är med denna mjölk och dess näring barnet bygger upp en stor del av det immunförsvar som behövs då den ska möta den stora världen för första gången. Efter ett par dagar kommer den vanliga mjölken.
Kvinnan under amningen
När man ammar är viktigt, inte minst för mammans skull, att barnet får in hela bröstvårtan i munnen. Om detta inte görs får barnet suga mycket hårdare för att komma åt mjölken vilket kan resultera i såriga bröstvårtor hos modern. Det kan vara väldigt svårt att bedöma om barnet ligger rätt, men ett rätt enkelt sätt att se detta är att studera bröstvårtan efter avslutad amning. Den ska då vara helt rund, om den pekar åt något håll kan det vara en indikation på att barnet ligger lite fel.
Samtidigt som barnets sugreflex sätter igång börjar moderns livmoder att dra ihop sig. Detta kan vara ytterst smärtsamt hos vissa och upplevas som att värkarna åter sätter igång, medan andra bara upplever det som en skönt kramande hand runt livmodern. Fenomenet kallas eftervärkar.
Överlevnadsångest, en alternativ syn på skrik och hunger
Ett nyfött barns primära behov är mat. Barnet skriker av överlevnadsångest då den aldrig känt hunger förut, och det enda sättet att lindra denna ångest är med mat. Att äta är för barnet en njutning och det är inte ovanligt att barnet redan efter en liten stund somnar av välbehaget. För att få igång amningen igen är ett bra sätt att först rapa barnet mot axeln och sedan lägga henne på rygg. Om hon inte är proppmätt vaknar hon till liv igen och amningen kan återupptas. Låt dig inte heller luras av barnets sömn då den kommer att vakna efter ett kort tag igen om den inte ätit tillräckligt vid amningstillfället.
Det är viktigt att barnet när den börjar skrika får mat så fort som möjligt då dess överlevnadsångest annars kan leda till att barnet får panik och blir väldigt svårttröstligt. Detta speciellt viktigt under nattetid för att göra nätterna så pass smidiga som möjligt.
Låt barnet äta tills den är mätt, en måttstock är att amningen under dagtid kan ta mellan en till en och en halv timme, den så kallade standardmodellen. Detta följs av ca två och en halv timmes sömn.
Standardmodellen
Ett amningstillfälle kan byggas upp på många olika sätt, ett beprövat sätt är standardmodellen. Enligt denna modell börjar man amma barnet utan avbrott ur det ena bröstet tills hon inte vill äta mer. Lyft sedan upp barnet mot axeln så att den får rapa. Fortsätt sedan med mat ur samma bröst utan avbrott tills barnet inte kan äta mer. Lyft sedan upp och rapa igen.
Sedan är det dags för skötning, byte av blöjor. Efter detta är det ett ypperligt tillfälle för umgänge. Försök fånga blicken och prata med barnet. Nyfödda barn har perfekt syn på ca två decimeters håll vilket gör att man kan få ögonkontakt redan från dag ett. När barnet börjar verka missnöjt är det åter dags för mat, denna gång från andra bröstet.
Truga till barnet inte orkar mer. Efter rapen, vilken är mindre denna gång, är det dags för barnet att sova. Efter den ca två och en halv timmes lång sömnen är det återigen dags för matproceduren.
Standardmodellen under natten
Under nattimmarna ser proceduren mer begränsad ut. Det är vanligt att barnet vaknar först runt klockan ett och sedan vid fyra. Istället för en och en halv timme så siktar man in sig på tjugo minuter. Man slopar då andra matomgången ur det första bröstet samt umgängestiden.
Genom att starta med standardmodellen redan från början får man strukturerade dagar med fyra timmars cyklar, en och en halv timme mat följt av två och en halv timme sömn. Lugna nätter med bara ett par omgångar mat brukar bli till följd av de långa matstunderna under dagarna. Tidsintervallerna är inte knivskarpa utan får anpassas efter barnet. Man måste dock genomdriva fyra stora mål per dag, tre räcker inte utan kommer att leda till att barnet vaknar flera gånger under natten.
Smekmånadsfasen
Efter den första månaden, som även kallas smekmånaden, är det dags att minska nattmålen. Man slopar det mål som brukar inträffa runt ettiden.
Under första och andra månaden är det barnet som bestämmer och sätter agendan för dagen. Efter månad två är det dags att spika ett schema efter den rytm barnet arbetat fram. Då kan man förutse barnets behov och fortgå dessa och tillfredställa dem, så att barnet inte behöver kalla på uppmärksamhet för att få dem tillfredställda. Detta gör att barnet inte behöver lägga mer energi på den överlevnadsångest som tidigare styrt dess beteende.
Växande barn – ökande näringsbehov
Då barnet växer kräver den även mer näring, något som inte kommer av sig själv. Barnet måste suga sig till bättre mjölkproduktion, något som oftast inte sker helt enkelt. Det finns tre övergångsperioder att vänta.
Första perioden infinner sig ca en vecka, den andra två till tre veckor efter förlossningen. Då får man göra sig beredd på långa amningstillfällen och att barnet vaknar mer tät då den inte ätit sig tillräckligt mätt.
Den tredje perioden inträffar efter sju-åtta veckor då den tidigare produktionen även den blivit för snål. Efter två månader kommer mjölkproduktionen vara konstant, barnet äter 200gram fyra gånger om dagen och kompletterar med gröt och annan mat. Under kriserna kan man komplettera med mjölkersättning om man märker att barnet inte får tillräckligt med näring.
