Samtidigt som man ska anta en ny roll i vuxenlivet och bli förälder åt någon annan, är man fortfarande barn till sina egna föräldrar. Och ens föräldrar som hittills bara varit just föräldrar, ska nu anta en helt ny roll som morföräldrar till sitt vuxna barns barn.
Det är många nya roller att vänja sig vid och det är ganska vanligt att det inte alltid går som en dans på rosor.
Mor- och farföräldrarna kanske har svårt för att veta hur mycket eller lite de ska finnas till hands och hur de ska lägga fram sina välmenade råd och erfarenheter utan att såra eller kritisera.
För den blivande föräldern själv kan det vara en svår balans mellan att vara en vuxen och ansvarstagande blivande mamma eller pappa och ett upproriskt litet barn som ”kan själv”.
Relationen till föräldrarna är något värdefullt i de flesta fall, och en relation som man månar om av många olika anledningar. Därför är det viktigt att vara finkänslig samtidigt som man är tydlig med var gränsen går och hur mycket råd man egentligen vill ha.
Tips för en bra kommunikation:
- Var tydlig
- Lägg fram dina känslor på ett vuxet sätt
- Välj dina eventuella strider med omsorg
- Fundera på hur du själv skulle känna och agera när ditt eget barn får barn
- Värdera relationen till mor- och farföräldrarna utifrån ditt barns perspektiv
- Tänk på att alla relationer renderar förändras och utvecklas under graviditeten och att det inte är något konstigt med det.
