För att ett barn ska bli till krävs ett ägg och en spermie. Detta betyder inte att de två som väljer att få tillökning i sin kärleksrelation personligen måste vara innehavare av dessa komponenter. Tack var t.ex. provrörsbefruktning eller surrogatmammor är det möjligt att komponenterna möts och blir till ett barn, men att själva familjen inte är uppbyggd kring just själva befruktningen.
Begreppet regnbågsfamilj är en definition på de många barnfamiljer som faller utanför ramen för den s.k. kärnfamiljen – mamma, pappa och barn.
I en regnbågsfamilj kan det t.ex. finnas två pappor som blivit föräldrar tack vare en surrogatmamma, eller två mammor, varav den ena med hjälp av en mans spermier blivit befruktad med provrörsbefruktning. Begreppet regnbågsfamilj suddar helt enkelt ut gränserna för hur det ”ska vara”.
Vad som är en mamma och en pappa är inte längre knutet till tidigare traditionella könsroller där befruktning och föräldraskap går hand i hand. Kärnfamiljen är överhuvudtaget inte längre ett begrepp som är applicerbart längre. Många lever som ensamstående, en del har barn sedan tidigare och skaffar fler barn med en ny partner som kanske också har barn på annat håll redan, och det finns till och med trepartsrelationer. Visst finns det fortfarande många klassiska kärnfamiljer. Skillnaden är tankesättet kring vad som är rätt och riktigt. Att det fortfarande finns kärnfamiljer utesluter inte att andra familjekonstellationer också kan existera och vice versa.
Debatten kring regnbågsfamiljer har varit, och är fortfarande kontroversiell. Numer har homosexuella och bisexuella enligt lag ungefär samma rättigheter till föräldraskap som heterosexuella, och i det offentliga rummet har de nya begreppen accepterats och är inte längre något tabubelagt eller konstigt.
Debatten har gått ifrån att handla om föräldrarnas lämplighet där argumenten mest har berört att barn måste ha en manlig och en kvinnlig förebild. Numer är den diskussionen inte lika het, eftersom man inte diskuterar manligt och kvinnligt med samma utgångsläge längre. Det som förr applicerades på mamman, d.v.s. den traditionella kvinnliga könsrollen är inte längre aktuell. Detsamma gäller för pappan. Rollerna har avdramatiserats, förändrats och individualiserats från par till par i takt med samhällets utveckling.
Detta betyder att ett samkönat föräldraskap inte nödvändigtvis behöver vara annorlunda än ett olikkönat. Det enda som skiljer de olika föräldrarna åt, är de fysiska skillnaderna och den sexuella läggningen något som inte påverkar föräldraskapet överhuvudtaget.
Den allmänna och alltmer utbredda och socialt accepterade uppfattningen bygger numer på att ett barn inte behöver just en man och en kvinna, behovet är snarare vuxna människor som kan erbjuda kärlek, trygghet och glädje. Barn behöver mat, kläder och känslomässig och fysisk stimulans. Någon som tröstar, lyssnar och ställer upp. Barn i regnbågsfamiljer kan således växa upp under precis samma förutsättningar som barn i klassiska kärnfamiljer, så länge allt ovanstående finns till hands.