Det som normalt krävs för att definitionen missbruk ska vara aktuell ser lite annorlunda om kvinnan ifråga är gravid. En alkoholkonsumtion som under normala omständigheter inte betraktas som skadlig, kan under graviditeten vara direkt farlig för barnet i magen varpå man talar om ett missbruk.
Bland kvinnor i åldrarna 26-36 har intaget av alkohol ökat markant. Visserligen inte i lika stor utsträckning som hos andra åldersgrupper men det är ändå anmärkningsvärt med tanke på att det är i just den åldern många väljer att skaffa barn.
Intaget av alkohol under graviditeten har också ökat till följd av en ökad tolerans trots en större medvetenhet. Många gånger refereras till alkoholvanor på de sydliga breddgraderna som en ursäkt för att det inte är så skadligt med alkohol under graviditeten men ironiskt nog har kvinnor i nämnda länder fått en ökad förståelse för riskerna och synen på alkohol har förändrats.
De svenska rekommendationer är att ingen alkohol ska drickas under hela graviditeten eftersom det inte går att kartlägga hur fostret påverkas. Nolltoleransen gäller även för narkotika, som dessutom är olagligt.
Vid fortsatt missbruk eller riskbeteende under graviditeten kan barnmorskan förmedla den hjälp som behövs för att avbryta missbruket om mamman själv inte kan. Det finns professionell hjälp att få oavsett om missbruket handlar om alkohol, narkotika eller läkemedel.
Vid misstanke om missbruk samarbetar mödravårdscentralen och socialtjänsten för att bedöma mammans behov av vård. Ibland räcker det med kort rådgivning, andra gånger krävs förebyggande åtgärder och vissa gånger mer omfattande vård.
I första hand använder man psykosociala behandlingsmetoder men Ibland sätter man också in läkemedelsbehandling som t.ex. metadon. Även om medicineringarna är skadliga för fostret blir konsekvenserna trots allt värre utav narkotika- eller alkoholberoende.
