De flesta graviditeter resulterar i ett barn efter att ett enda ägg befruktats av en enda spermie. Men ungefär 1,3 % av alla barn som föds i Sverige är tvillingar. Man delar in tvillinggraviditeter i två kategorier; enäggstvillingar och tvåäggstvillingar.
Enäggstvillingar
Vid en graviditet med enäggstvillingar har en spermie befruktat ett ägg som sedan delat på sig. De två ägghalvorna är således befruktade av en och samma spermie men utvecklas var och för sig. Tvillingarna är genetiskt lika och, får samma kön och ser nästintill exakt likadana ut men kan vara olika till personligheten eftersom de trots allt är två skilda individer.
Tvåäggstvillingar
Vid graviditet med tvåäggstvillingar har två av kvinnans ägg befruktats med två olika spermier. Barnen blir inte mer lika än två vanliga syskon och kan antingen vara li- eller olikkönade.
Tvillingar från ett eller två ägg
Yttre faktorer spelar ingen roll för huruvida man ska bli gravid med enäggstvillingar, och är alltså en helt slumpartad händelse. Uppkomsten av tvåäggstvillingar är däremot påverkad av t.ex. mammans ålder. Kvinnor över 35 tenderar att få tvåäggstvillingar i högre utsträckning än yngre kvinnor eftersom kvinnor i en högre ålder oftare släpper mer än ett ägg under en menstruationscykel.
Ärftliga faktorer, eller att ha fött många barn tidigare, liksom om graviditeten blivit till genom provrörsbefruktning ökar också sannolikheten för tvillinggraviditet.
Indikatorer som ovanligt mycket illamående eller en snabbt växande mage kan tyda att man bär på tvillingar men det är inga säkra tecken. Oftast får man veta att man väntar tvillingar när man går på det första ultraljudet kring vecka 16.