Jag tyckte det var så svårt att veta vad jag skulle skriva i mitt förlossningsbrev. Googlade runt en massa och försökte hitta mallar på vad som kunde vara bra att ha med. Alla skriver ju dock så himla olika, men tillslut lyckades jag få ihop ett brev.
Jag skrev inte jättemycket om mig eller Linus som personer utan mer ”fakta” om oss.
Att det var vårat första barn, hur vi ville hålla kommunikationen mellan oss och personalen. Vad vi hade gått för kurser osv.
Jag punktade upp kategorier till exempel, förberedande: att jag ville bada, smörja med olja, varma handdukar osv.
Jag skrev hur jag ville ha det med personalen, om studenter var okej eller inte.
Vad vi visste om smärtlindring, vad jag ville ha för smärtlindring. Ställningar, denna är dock lite enklare såklart om du har åtminstone ett barn sen innan. Jag tyckte det var jättesvårt att veta vilken eller vilka ställningar jag ville föda i men det kom så naturligt när man väl var där.
Jag skrev även ner de sakerna som oroade mig, till exempel så skrev jag att jag var rädd för bristningar. Såklart vet jag att dom gör allt i sin makt för att skapa så lite bristningar som möjligt men det kändes ändå bra att få skriva ner det svart på vitt. Så lustigt ändå för när det väl kom till krita så struntade jag helt i om jag skulle få bristningar eller inte.
Innan jag avslutade brevet så skrev jag att inget är skrivet i sten, utan att jag vill ha en förlossning med möjligheter och att dom inte skulle stirra sig blint på förlossningsbrevet.
Även fast förlossningen tog sååå lång tid och det var sjukt intensiv så var jag så himla nöjd över det jobbet personalen gjorde. Man märkte verkligen att dom hade läst mitt brev och hade tagit till sig alla mina önskemål.
Jag tror det bästa är att skriva det som känns viktigt för dig och din partner. Inte ruta in sig så mycket på att du ska ha med vissa kategorier eller inte.
När vi var på förlossningsförberedande kursen så sa barnmorskan som höll i föreläsningen att vissa saker behöver man inte ta med i ett förlossningsbrev, till exempel bristningar. Hon sa att dom självklart kommer jobba för så lite bristningar som möjligt men för mig kändes det ändå jätte viktigt att skriva med detta som ett orosmoment.
Mitt tips är att du skriver det som kommer från hjärtat och har ett öppet sinne inför förlossningen, det är ett av de momenten i livet som du ändå inte kan planera. <3
PUSS&KRAM
Läs även: Så skriver du ett förlossningsbrev.
