Efter ett års försök på egen hand, utan resultat brukar ofrivilligt barnlösa par få påbörja en utredning. Under utredningens gång kommer man få reda på vari problemet ligger, och eventuellt starta behandling utifrån det.
Eftersom det är lika vanligt att problemet återfinns hos både mannen och kvinnan undersöks båda två.
Om paret redan sen tidigare vet om att den ena av dem har något fysiskt hinder behöver de inte vänta och försöka på egen hand ett helt år utan söker hjälp direkt.
Om kvinnan är i 35-årsåldern bör paret inte heller vänta för länge innan de vänder sig till vården. Många par väntar alldeles för lång tid, utan att tänka på att för vart år som går så minskar kvinnans fertilitet ytterligare. Kvinnans mest fertila period börjar avta redan i 30-årsåldern, och kring 40 är fertiliteten markant nedsatt. En del kvinnor hamnar dessutom i klimakteriet tidigare än de räknat med varpå fertiliteten kan ha varit på nedgång ganska länge redan.
Fertilitetsutredningen görs antingen på gynekologisk mottagning eller på privata kliniker med särskild kompetens på just ofrivillig barnlöshet. Man kan också vända sig till Kvinnoklinikerna eller vårdcentralen där läkaren kan skicka remiss vidare till rätt instans.
Hur går utredningen till?
Mannen
Mannen får lämna ett spermaprov. Läkaren analyserar provet för att få reda på om det finns spermier i sädesvätskan och hur pass rörliga de i så fall är. Rörligheten, eller simförmågan är viktig eftersom svaga spermier inte klarar av att simma upp mot livmoderhalsen i samma utsträckning som pigga och starka spermier kan.
Det bästa är om det går att lämna provet på plats, eftersom kvaliteten på provet är som mest optimal när spermierna är färska. På de flesta kliniker finns särskilda rum för ändamålet.
Om man utför provet på annan plats ska det helst inte transporteras under längre än en timme, och provet ska dessutom förvaras i kroppstemperatur under tiden.
För att ett spermaprov ska klassas som normalt ska det innehålla ungefär 20 miljoner spermier per milliliter varav mer än hälften av dem bör ha bra rörlighet.
För att få fram ytterligare information om spermiernas rörlighet utförs ett så kalla swim up-test. Spermieprovet får då stå i ett provrör med trögflytande näringslösning en stund, därefter analyseras hur många spermier som lyckas simma upp mot det övre lagret av ägget. Information talar om i vilken utsträckning spermierna skulle kunna simma ända fram till ett ägg.
Om provet däremot visar på nedsatt rörlighet eller dålig förekomst av spermier brukar mannen få lämna ytterligare ett prov för analys.
Om även prov nummer två visar på dåliga värden så brukar man fastställa att detta är anledningen till att befruktning inte skett.
Kvinnan
Kvinnor behöver göra fler tester än män eftersom det är fler mekanismer i kvinnokroppen som ska samverka, vilket betyder att det kan finnas flera olika anledningar till barnlösheten.
Kvinnan utredning görs i olika steg, och vid flera olika tillfällen.
- Med hjälp av vaginalt ultraljud undersöker en läkare eller gynekolog hennes äggstockar och livmoder och kan bland annat titta efter muskelknutor och polyper.
- Läkaren tar ett blodprov ett par dagar efter att menstruationen börjat, för att ta reda på att hormonerna fungerar som de ska.
- Kvinnan får ibland också lämna ett blodprov en vecka innan menstruationen är beräknad, varpå läkaren kan bedöma förmågan till ägglossning.
- Någon gång mellan menstruation och kommande ägglossning görs ett annat vaginalt ultraljud där läkaren kan se hur äggledarnas funktion ser ut och om de är öppna eller inte.
Vad händer sen?
När båda parter utretts och alla undersökningar är klara får man komma till kliniken och få reda på och diskutera vad utredningarna lett fram till. Beroende på vad läkaren kommit fram till kan man gå vidare på olika sätt. Antingen diskuterar man vilken eventuell behandling som passar bäst eller så föreslår läkaren ytterligare kompletterande undersökningar innan det blir fråga om behandling.
Vissa gånger bedömer läkaren att det inte föreligger några särskilda fysiska problem hos någon av parterna och föreslår då i stället att paret får fortsätta prova på egen hand ett tag till.
