Fortsättning på mitt inlägg igår ”Ska det göra såhär ont att va gravid?”
Morgonen efter var jag feberfri men visste ju att jag behövde sjukanmäla mig.
Dels skulle jag ju till akuten igen, men också för att det är helt omöjligt
att jobba med de här smärtorna. Jag berättade inget om graviditeten för min chef utan bara att jag hade extrema magsmärtor och skulle till akuten.
Min sambo följde med till akuten men fick sitta i ett eget väntrum pga. Corona. Men det var ändå skönt att han var i samma byggnad. Jag började få lite ont igen så jag låg i väntrummet på en soffa. Som tur var fick jag träffa samma sköterska som igår som direkt anmälde mig till läkare utan mer prover.
Tarm eller livmoder?
Jag fick en kvinnlig gynekolog som först ställde lite frågor och sedan gjordes ett vaginalt ultraljud. Det tog lång tid och just då hade jag inte ont vilket jag är otroligt tacksam över för då hade det varit omöjligt. När jag låg där i gynstolen med särade ben och min livmoder (eller vad det var) på en skärm bredvid sa hon att min tarm var väldigt aktiv.
”Jaha… Ja, jag har inte bajsat sedan i förrgår.”
Hon hummar och pekar på skärmen.
”Ja, se här. Det här är din tarm. Det är väldigt mycket aktivitet där, och den liksom täcker så jag kan inte se så mycket av livmodern.” Det var alltså min tarm och inte livmoder som skärmen visade.
”Vi får utreda det som ett utomkvedshavandeskap”
På skärmen syns det att det är massa saker som rör sig. I min tarm då. Himla härligt…
”Den är väldigt uppspänd och det är svårt för mig att se. Jag kommer kolla lite åt andra sidan nu så det kan trycka lite.”
Jag tar några djupa andetag. Hon berättar att hon ser vänster äggstock och att det ser normalt ut där. Sedan trycker hon åt andra sidan och ser höger äggstock – också normalt.
”Nu har tarmen flyttat sig lite, så då ska vi se… Ja, men där syns en hinnsäck för ett embryo men inget embryo kan jag se… Jag tror att vi får ta ett blodprov och mäta hormonnivåerna och sedan jämföra om några dagar. Vi får utreda det som ett utomkvedshavandeskap.”
”Okej..”
En liten liten klump i min livmoder
Men så fortsätter hon att undersöka, för ultraljudsspaken åt olika håll i min vagina.
”Men vänta lite, se här. Nu har tarmen flyttat sig ännu lite mer. Och här kan vi se ett embryo.”
Nu ser jag. Det är en liten säck i min livmoder och där i är en liten, liten klump. Hon tar flera foton. Och kollar i fler vinklar.
”Ja, men nu kan man tydligt se att det ser ut som en normal graviditet.”
Jag får dubbla känslor. Blir både lättad men också mer fundersam över vad då smärtan kan bero på.
”Vad kan det då vara som gör ont?”
”I väldigt sällsynta fall kan man ha både en vanlig graviditet i livmodern, och en utanför. Men det är väldigt sällsynt. Eftersom din tarm är så pass uppspänd och det är så mycket aktivitet i den, är det snarare den som krånglar. Så jag skulle säga att du får testa laxera i första hand.”
När jag kom ut i väntrummet och mötte min oroliga sambo förklarade jag att det såg normalt ut, att jag fick se att det var ett litet embryo som växte i min livmoder.
”Fick du inte med dig nån bild?” Jag skrattade. ”Nej, det är ju inte ett ultraljud som i vecka 12 eller när det är, det är ju bara en liten klump nu.” Han såg lite besviken ut. Jag fortsatte skratta. ”Du tycker att jag skulle fråga om de kunde skriva ut en bild på mitt milimeterstora embryo, på akuten?”
”Jaja”
På vägen hem köpte min sambo ett bigpack Microlax. Så nu var det laxering som gällde.
Fy tusan. Både smärtsamt och skönt på samma gång.
(Lite äldre bild på snögubbe på Marstrand)
