Infertilitet, även kallat ofrivillig barnlöshet drabbar ungefär 15 % av alla par i fertil ålder. Det innebär att någon av parterna, eller båda två har ett eller flera fysiologiska hinder som gör det omöjligt att få barn.
Inom sjukvården definieras infertilitet genom att paret under ett år av regelbundna och oskyddade samlag fortfarande inte blivit gravida varpå man startar en utredning om barnlöshet.
I en tredjedel av fallen finner man att problemen ligger hos kvinnan och i lika stor del av fallen visar det sig att det är mannens fysiologi som inte stämmer. I den sista tredjedelen av alla fall av infertilitet kan man inte fastställa något problem hos någon av parterna.
Läs även: IVF
Kvinnlig infertilitet
Kvinnlig infertilitet kan bero på ett flertal olika saker:
Problem med äggledarna
Den vanligaste anledningen till kvinnlig infertilitet ses hos ungefär 40 % av alla kvinnor som utreds för barnlöshet. Hos denna grupp kvinnor är äggstockarnas förmåga att producera ägg är nedsatt. När äggstockarna inte producerar ägg i normal utsträckning minskar chanserna för att bli gravid, eftersom äggstockarna bara släpper ifrån sig ett ägg i månaden.
En annan stor anledning till ofrivillig barnlöshet är blockering av själva äggledarna eller skador på dem, något som kan bottna i könssjukdomar som t.ex. Klamydia. För hela 25 5 av kvinnorna är detta den bakomliggande orsaken.
En lika hög andel kvinnor visar sig lida av Endometrios, en sjukdom som betyder att livmoderslemhinnan växer på andra ställen än bara i livmodern och i stället finns på bukhinnan, äggledarna eller äggstockarna.
Endometrios kan leda till ärrbildningar och sammanväxningar som blockerar äggledarna eller helt enkelt stör implantationen av ett befruktat ägg.
En mindre vanlig, men ändå möjlig anledning till infertilitet upptäcker man problem med livmoderhalsen eller polyper och knutor på livmodern.
Hormonella faktorer
Om fertilitetshormonerna av någon anledning är ur balans kan detta störa ägglossningen som styrs av just dessa hormoner.
Plötsliga viktförändringar, stress, överdriven träning eller bakomliggande sjukdom kan vara några av anledningarna till obalansen.
En annan hormonell faktor till ofrivillig barnlöshet kan vara att man har en s.k. kort lutealfas. Det betyder att tiden mellan ägglossning och menstruation är för kort. I normala fall har ägget gott om tid att fästa, men vid en kort lutealfas hinner inte ägget med och resulterar i att ett befruktat ägg försvinner ut i en menstruation i stället.
Även en tidig menopaus kan vara anledningen till infertilitet. Under perioden före klimakteriet rubbas kroppens hormoner för att slutligen helt och hållet sluta producera ägg, varpå det blir svårare och svårare att bli gravid.
En del kvinnor hamnar i klimakteriet tidigare än vanligt, ibland redan i 20-årsåldern även om det är ganska ovanligt. I de fallen kan det kännas ganska oväntat att vara infertil eftersom man kanske räknat med ett par årtionden till av möjligheter till att få barn.
Ålder
Redan i fosterstadiet utvecklas den mängd ägg en kvinna kommer att förbruka under sin fertila tid, d.v.s. från puberteten och fram till klimakteriet. Det betyder att ju äldre kvinnan blir desto svårare blir det att bli gravid. Redan i 30-årsåldern avtar kvinnans fruktsamhet och när hon nått 40 är fertiliteten ytterligare begränsad för att slutligen upphöra i samband med klimakteriet.
Läs även: Äggdonation
Manlig infertilitet
Vid manlig infertilitet beror det i de allra flesta fall på nedsatt eller obefintlig spermieproduktion. Ibland saknas det helt spermier i sädesvätskan och ibland är rörligheten hos de spermier som finns väldigt begränsad vilket gör det svårt för de att simma upp mot ägget.
Nedsatt spermafunktion eller avsaknad av spermier kan bero på en rad olika saker:
- Medfödda missbildningar i könsorganen eller kromosomavvikelser
- Påverkan av t.ex. strålning, cellgifter eller läkemedel
- Rökning
- Könssjukdomar som t.ex. Klamydia
- Annan bakomliggande sjukdom som t.ex. diabetes
Läs även: Spermadonation
