Förlossningen startar oftast med värkar och denna första fas kallas för Latensfasen. Värkarna påminner om de förvärkar du säkert upplevt ett par gånger under slutet av graviditeten med skillnaden att förlossningsvärkarna inte avstannar utan snarare ökar i intensitet och regelbundenhet, dessutom förkortas tidsintervallet mellan varje värk tills de kommer med bara en minuts mellanrum.
Värken startar i livmoderns topp och sprider sig neråt. Den strålar ut i korsryggen och ner mot ljumskarna. Det gör antagligen väldigt ont. Värken klingar av och smärtan försvinner en stund.
Vid en förlossningsvärk andas man aningen mer flåsigt än vid en förvärk och smärtan är mer påtaglig och går genom kroppen enligt ett visst mönster.
Läs även: Hur känns förvärkar?
När värkarna sätter igång kan det dröja lång tid emellan och smärtan är till en början inte kraftigare än vanlig mensvärk.
Det här första skedet av förlossningen kallas för öppningsskedet. Värkarna utplånar livmoderhalsen den förkortas och dras undan. Sedan ska livmodermunnen öppna sig från noll till fyra centimeter och barnets huvud tränger ner allt längre däri. Detta kallas för latensfasen under öppningsskedet.
Latensfasen – första delen av förlossningen
När livmodermunnen börjar öppnas kan små blodkärl i livmodertappen brista, och ge upphov till en sparsam blödning; teckenblödning. Detta är inget farligt, men eftersom det kan finnas andra anledningar till att man blöder är det viktigt att kontakta förlossningsavdelningen.
Latensfasen är den längsta fasen under förlossningen och kan pågå mellan 8 och 20 timmar. För omföderskor går det ofta mycket fortare då livmoderhalsens utplåning och livmodermunnens öppning sker samtidigt.
Smärtorna går fortfarande att hålla under kontroll och det vanligaste är att fortsätta detta värkarbete hemma, så länge det är relativt långt mellan värkarna. Åker du in till förlossningen för tidigt finns risken att du får åka hem igen tills du öppnat dig tillräckligt många centimeter.
Emellan varje värk passar man på att vila sig och försöka äta och dricka mycket. Eftersom latensfasen kan pågå så länge är det läge att hitta på något bra tidsfördriv, det kan ju dröja flera timmar innan du måste gå hemifrån så det finns ingen mening med att stressa.
När smärtan börjar intensifieras kan varma bad kan lindra, likaså rätt andning. Om vattnet och slemproppen gått bör du hellre ta varma duschar p.g.a. infektionsrisken vid bad. När det gör som allra ondast kan det vara skönt att komma ihåg att den längsta och mest utdragna fasen är över och att du är närmare mål för varje värk du tar dig igenom.
Under värkarna är det bra att försöka följa smärtan rytmiskt och andas ikapp med den. Det är din kropp som jobbar, och du ska bara följa den. Bekräfta smärtan, känn hur den kommer, ökar i styrka och så småningom planar ut. Övar du på detta redan under latensfasen blir det lättare att hitta fokus under utdrivningsskedet också.
När värkarna kommer med ungefär 3 minuters mellanrum och varje värk pågår i cirka 45 sekunder- 1 minut är man på väg in i nästa fas, den aktiva fasen av öppningsskedet. Din livmodermun har nu öppnat sig 4 centimeter och det är dags att bege sig till sjukhuset.
Läs även: Tecken på att du ska åka till förlossningen
