Öppenhet eller kontroll…?

2134

För ca 15 år sedan när mina äldre barn växte upp var det en ganska stor debatt om att pojkar och flickor skulle behandlas ”lika” (inte att förväxla med jämnställda) och att det inte var någon skillnad mellan könen eller hur de lekte. Vi vuxna som projicerade våra könsroller på barnen, menade man. Det var vuxnas ”fel” att killar och tjejer uppförde sig olika. Det resulterade bland annat i ordet ”hen”, som kom för några år sedan.

En förskollärare som jag känner, berättade att det ploppade upp förskolor där alla kallade alla bara för hen. Bland annat för att det inte skulle uppstå förvirring mellan könen. Alla var ju samma, samma lika.

För mig är hela den här tankesnurren otroligt förvirrande. Jag tror på att människor är som snöflingor, alla är unika, ingen är exakt lika dan. Det är religionen som har delat in människor i man och kvinna. Det finns flera kön och läggningar än bara två. Man kan se det som att med hen får alla vara med, fast jag ser det nog mer som att ingen får finnas, ingen får sticka ut eller vara unik. Mänskligheten blir en grå massa, usch vad tråkigt.

Nej, i mina öron är mångfald mer spännande än enfald. Jag tror på ett icke dömande förhållningssätt, nyfikenhet, acceptans och tillåtelse, snarare är kontroll.