Idag blev det ruskigt verkligt att jag är gravid, kanske av fel anledning.
Jag jobbar på fritids, men barn mellan 5-10 år. Idag var det ett barn som slog mig rakt på livmodern, hon fick in ett hårt slag. Så olyckligt att det råkade träffa just där och att jag överhuvudtaget inte var beredd.
Jag kände hur hennes näve sjönk in i magen och hur livmodern drog ihop sig. Helt plötsligt så både kände och visste jag att jag var gravid. Plötsligt stod jag och bad det lilla pyret i magen om ursäkt för att jag inte skyddat hen bättre. Lovade och svor att jag skulle beskydda hen för all framtid. Jag verkligen bad hen att stanna och klänga sig fast, att inte släppa taget och sa att hon kommer få världens bästa föräldrar. Vi kommer att älska hen och göra allt vi kan för att bli bra föräldrar.
Jag blev verkligen jätte rädd för att något skulle hända. Jag kände av en värk i magen i någon timme och jag var på toa för att kolla att det inte fanns blod. I just den stunden blev allt ruskigt verkligt, men jag tror allt gått bra. Läskigt sätt att bli så medveten på. Men nu är jag ganska inne i det och det har blivit mer verkligt för mig.
