Lyckan har övertaget

1102

Tiden känns väldigt underlig på nå vis. Känns som en evighet sen vi fick veta att vi ska ha barn. Man går och räknar ner ständigt. Varje vecka har man koll på. Varje vecka är man inne i gravidappen flera gånger, dels för att kolla vad som händer denna vecka. Men även för att bara “surfa runt”, som att tiden ska gå snabbare då. 😛

Men samtidigt som den går så långsamt i den bemärkelsen så känns det som att tiden rinner iväg, i vanlig ordning. Nu har jag ju gått minst halvvägs. Eftersom att när man väntar enäggstvillingar så startar de en minst två veckor tidigare än BF. Så man kommer ju inte gå längre än max 38 veckor. Nu i vecka 19 har man alltså kommit minst halvvägs.

Dessa första 19 veckorna har varit ganska mycket som en bergochdalbana. Första tiden mådde jag ganska dåligt. Illamåendet var det värsta, svårt att äta och få i sig näring. Gick ner totalt 4 kg under de första ca 3 1/2 månaderna. Nu har vikten stannat upp. Gissar att jag nu gått upp. Men jag vill inte väga mig mer än en gång i månaden.
Nu har illamåendet börjat lägga sig, de flesta dagar iaf. Det har varit svårt att fatta på riktigt att man är gravid. Man har på allvar funderat “är det verkligen något där inne”, flera gånger. Men nu när ultraljuden kommit igång känns det mer verkligt. Nu sista veckorna har magen växt enormt mycket, så nu börjar man se gravid ut på riktigt och inte bara tjock.
Nu i vecka 19 trivs jag mycket mer med att vara gravid än innan. De första typ 16-17 veckorna var jag inte alls så nöjd med att vara gravid, med tanke på hur dåligt jag mådde. Men nu börjar det mesta lägga sig. Höften som nu är största besväret känns som en okej grej att ha under graviditeten, det är inte så jobbigt som illamåendet. Just nu känns det som att det “glider på” lite mer. Det börjar bli behagligt att vara gravid och mysigt.

Jag tycker att graviditeten i sig har fört mig och Daniel närmare varandra och vi har fått en starkare relation. Svårt att förklara, men våra band till varann har nog växt lite under graviditeten. Vi ska bli en familj. Det känns som att det finns mer kärlek än någonsin i vårat förhållande och det gör mig enormt lycklig. Hela känslan med allt detta känns underbar. Så de nackdelar som följer med på köpet är just nu okej att leva med, för att lyckan tar över allt.

Bjuder på en bild som är ett par år gammal på mig och Daniel.

DELA

Om bloggen Soffiproppan

Halloj, Sofie här. Ser med nyfikenhet på livet och på världen. Har passerat 30 sträcket och är snart närmare 40 än 30, så där mitt i livet brukar många säga. Strävar nu efter ett liv med så få begränsningar som möjligt. Uppskattar lite äventyr, men även relax på fritiden. För några år sedan träffade jag en kille som jag kände "han vill jag veta mer om" om. Våren 2015 flyttade vi till hus. Sen på skottdagen friade jag till min karl och fick det bästa svaret, "så klart att jag vill". Så nu planeras bröllop till sommaren 2017 och vi har nu bestämt oss för att bli en familj på riktigt. Nu väntar vi tvillingar. Var gärna med på vår resa om du vill.
Föregående artikelUltraljud – bara jag, Daniel och plupparna
Nästa artikelSömnlös