“Jag blev jätterädd och skämdes”

1726

I vår populära artikelserie berättar föräldrar öppet om saker de önskar att de hade vetat innan de fick barn. I den andra delen delar de med sig om skammen över att drabbas av inkontinensproblem, att inget som händer i relationen under barnets första år räknas och prylar som underlättat för dem.

Linus, 34 år, ett barn:
“Vi saknade en massa information som man tydligen bara ska veta. Som att bebisar inte ska sova på mage men hur länge då? Vi blev nästan utskrattade på BVC när de hörde att vi fortfarande kämpade med det…
En bumbostol är kanon att ha för att hjälpa barnet att lära sig sitta. Perfekt att sätta bebis på bordet när man ska äta med! En bärsjal har varit guld värd flera gånger om! Vi har lånat ut den till kolikbebisar som somnat på en gång. Bättre än allt annat och skönt för den som bär!
När min son blev stor nog för vanlig mat fick han samma mat som oss. På så sätt har han fått prova olika smaker vilket gör att han äter allt nu. Dessutom är det praktiskt att han alltid kan äta samma mat som oss (till 90%).
En annan bra sak är babysim! Dels en fantastisk stund med bebis men också att bebisen blir van vatten. Efter ett år ligger han i badkaret och kokar kaffe och hoppar från bassängkanter.
Viktigt att man inte behöver älska sin nyfödda på en gång, vilket man kan tro när man tittar på filmer. Det tar tid att lära känna en ny människa och i början är det mest lite konstigt att ha en till i familjen. Det är också okej att bli arg på bebisar som inte vill sova etc. Våga inse det och låt din partner ta över så du får lugna ner dig.
Sist men inte minst: Babyvakt är ett måste! Finns även en app som heter Dormi som funkar jättebra när man har wi-fi.”

Jenny, 35 år, ett barn:
“Jag hade många tankar under min graviditet på om jag alls överhuvudtaget skulle klara av att föda barn. Borde jag gått en kurs för att lära mig andas rätt och hantera smärtan? Jag gjorde inget av det och lika bra var väl det i efterhand. När förlossningen väl startade igång så fanns det liksom inga alternativ på hur man skulle göra. Andningen som man kan öva på kurs innan kom automatiskt eftersom det var enda sättet att andas på i denna situation. Kroppen bestämde allt och det enda man kunde göra var att följa med, vare sig man ville eller ej. Min poäng är: förberedelser i all ära men när det hela startar så kan man inte välja utan man bara följer med sin kropp. Detta var både det coolaste och läskigaste tycker jag, att inte kunna bestämma själv.”

Kristina, 43 år, två barn:
“Till pappan: Bit ihop. Du är nu din familjs slav. Gör allt och lite till. Det viktigaste är nu inte att dra hem pengar till familjen (anpassa utgifterna tillfälligt istället) utan din främsta uppgift är att underlätta för hela familjen. Det kommer bli skitjobbigt. För alla. Du får säkert sova mer på nätterna. Glöm inte det.
Till mamman: våga be om hjälp. Försök vara snäll mot din partner, trots att han får sova på nätterna. Ställ krav. Pumpa ur ibland om du ammar, och se till att din partner ta i alla fall ett par matningar nattetid i veckan. Alla behöver mer än tre timmars sömn emellanåt. Gå och lägg dig när bebisen sover på dagen. Vila när du får möjlighet. Ett rent och städat hem är inte målet nu. Du ska överleva.
Till båda: Det är en påfrestande tid ni har framför er. Er relation sätts på prov. Kom ihåg att det första året med bebis inte räknas. Vad som än händer och sägs mellan er – det räknas inte. Svälj stoltheten. Be om ursäkt fast du inte gjort fel. Håll med. Ta inga livsomvälvande beslut nu. Och det finns inget som heter egentid. Nu ska den nya familjen formas. Gör roliga saker ihop. Stärk era band. Stort lycka till!”

Angelica, 28 år, två barn:
“Egentligen är det väl att inte ge något råd alls för alla barn är olika och det finns INGEN som känner ditt barn bättre än du själv. Du har all kunskap inom dig bara du vågar lita på din instinkt.”

Aline, 31 år, ett barn:
“En av mina viktigaste lärdomar från den tidigaste tiden efter förlossningen handlade om kläder. Alla sa till mig att inte köpa små kläder eftersom barn växer så snabbt (och de växer ju alldeles för snabbt!). Men bebisar är också så mycket mindre än man förstår när de är nyfödda! Jag säger därför: köp smått, stl 44-50, till de första veckorna.
En annan sak som jag var ganska oförberedd på var magontet som kommer efter ca tre veckor. Alla bebisar får så klart inte ont men många kan få det. Man kan bli riktigt galen av att veta att det man äter gör lillen illa. Det är väldigt vanligt att behöva sluta med alla mjölkprodukter, kaffe och choklad. Jag slutade dessutom med alla grönsaker och all frukt. Det kändes helt hopplöst och jag tyckte så synd om mig själv som knappt kunde äta något när jag bara längtade efter kaffe och choklad. Här vill jag säga att det är värt det att sluta med det bebisen mår dåligt av; mitt barn blev ett helt annat lyckligt litet barn när jag höll mig borta från mjölk. Och: det går över.”

Zara, 34 år, sex barn och ett sjunde på väg:
“En sak som jag önskar jag visste innan jag fick barn är att kroppen inte är sig själv bara bebis är ute. Till exempel att man kan kissa på sig i några dagar efter förlossningen. Det är tydligen vanligt och “helt normalt “som det så fint heter vid diverse kvinnoåkommor. Jag vet att jag blev jätterädd och skämdes så otroligt. Det var ingen som pratade om hur kroppen skulle kännas och vara efter bebisen väl var ute. Alla föräldrautbildningar som jag varit på är det ju förlossningen som är själva diskussionen. Sen är det frid och fröjd när bebisen bara är ute.”

Läs första delen här!

Läs tredje delen här!