Det här har alltid varit en stor kamp i alla år. Varför måste dessa grupper vara emot varandra? Kommer jag att förstå det nu när jag får egna barn?
De som inte är föräldrar får inte uttala sig om hur föräldrar ska bete sig eller ge råd om hur man hanterar barn. Och väldigt många föräldrar anser att de som inte har barn inte har någon talan alls i ämnen som berör barn och vad föräldrar har för rättigheter, de har rätt att se ner på barnlösa människor. Precis som att barnlösa är ansvarslösa varelser som inte kan någonting.
Vissa saker håller jag med icke föräldrar om och andra saker håller jag med föräldrar om. Jag vill inte ställa mig på någons sida i en helhet. Jag kan ställa mig på olika sidor beroende på sakfrågan. Och idag tänker jag ta upp en sån sakfråga och välja parti i just denna fråga.
Jag blir ruskigt irriterad när föräldrar säger att deras liv är så mycket värre, dom har fått stå ut med så mycket mer, sovit så mycket mindre och gjort så lite saker för sig själva och då, ja då ska de ha företräde och kunna bete sig illa mot andra. Det gör mig verkligen irriterad. Vad är det för inställning? Vill vi ha ett samhälle som skapar ondska?
För det första, att skaffa barn är inte ett straff. Det är ett val man gör. Måste man se det som att ”mitt liv är värdelöst för att jag har barn”?
För det andra, vem säger att ditt liv eller din vardag varit sämre än någon annans? En dag med barn kan vara en dans på rosor jämfört med andra erfarenheter. En person utan barn kan absolut ha sämre dagar och till och mer sämre år än nån som har barn. Detta talar bara om hur lite du varit med om och hur lite erfarenhet av livet du har när du uttalar dig på det viset.
För det tredje, varför måste man bete sig illa mot andra för att man har en dålig dag? Det tycker jag gäller alla. Varför ska ens skitdag gå ut över nån som inte har med den att göra alls.
Hörde på radion att det finns föräldrar som anser att de har rätt att köra på folk på trottoaren, dessutom bakifrån, för att deras dag skulle vara sämre än en annans. Asså, seriöst vad lever vi då i för värld. Ska det vara en tävling om vems dag som varit sämst och att man då har mest rätt att bete sig mest illa? Borde det i så fall inte vara tvärt om?
En person som haft en skitdag, istället för att köra på andra bakifrån på trottoaren kan man väl stanna och stå still och vänta till det blir fritt eller anpassa takten till den framför. Eller åtminstone säga ”ursäkta, kan jag få komma fram”. Jag tycker att det är vanligt mänskligt folkvett. Det skulle ju dessutom göra att denna utbrända stackars föräldern som sovit dåligt och haft en dålig dag slipper bråka eller få sura miner. Och där av en ännu sämre dag. Allt den föräldern gör är ju att skaffa sig en ännu sämre dag.
Jag har iaf lärt mig att bemöta andra som jag själv vill bli bemött. Och jag vill att man inte ska behandla andra illa. Vill dessa föräldrar som på allvar anser att de har rätt att köra på andra med sin vagn bli likadant bemötta? Detta anser jag är såååå fel. Och jag hoppas verkligen att jag fortsätter att tycka det när jag blir förälder.
Jag tycker inte ens att man har rätt att behandla andra som skit, även om jag haft en dålig dag. Varför ska det gå ut över andra som inte ens är berörda? Förstå hur världen skulle se ut om alla skulle agera så här….
Nä, i denna fråga ställer jag mig lätt på den barnlösa sidan!
