En miljon tankar runt omkring

1226

Nu har chocken börjat lägga sig. Det känns som att Daniel helt plötsligt är lite mer med på denna graviditet. 🙂
Han pratar flera gånger om dagen om tvillingar och ställer frågor kring hur vi ska göra och vad som gäller vid tvillingfödsel.

Jag kommer förmodligen läsa på mer om tvillingar och just enäggstvillingar, som vi väntar. Allt känns spännande och det känns som att Daniels och min relation tog ytterligare ett steg och blev ännu lite starkare.

Flera gånger i helgen har jag kollat på annonser och barn tillbehör av olika slag. Vi har ju som sagt mycket kläder. Så förmodligen är det inte mycket alls i klädväg som behöver inhandlas. Men några få saker kan man ju handla.
Vi ska snart till Ullared och det känns som att jag vill vänta med många inköp till vi varit där och fått se deras utbud. Vissa saker har de förmodligen inte på Ullared, som spjälsäng och barnvagn. Men det mesta mindre hoppas vi på att kunna hitta där.

Allt blir så annorlunda nu när det är tvillingar. Vi är beräknade i mitten på maj, så jag har alltid tänkt att det troligtvis kommer bli i slutet av maj, då man oftast går över tiden, speciellt med första barnet. Men nu är det tvillingar. Så nu sätter de igång en i v. 38 om man inte kommit igång av sig själv. Så nu är det ju mest troligt att det blir under april månad, men som senast under första veckan i maj. Så nu förändras ju en del planer. Plus att magen kommer förmodligen växa mer och jag räknas nu som bärande av en “riskgraviditet”, så jag kanske bör ta upp det med min chef. Diskutera mitt jobb och mina arbetsuppgifter. Nu tycker jag om att arbeta med barn med speciella behov och som blir utåtagerande. Men det kanske inte är den smartaste grejen när man blir lite större. Så jag får helt enkelt prata och ventilera detta med min chef.
Det är svårt att veta hur man ska tänka när man inte är så duktig på det här med “graviditeter”. Vad är magen egentligen känslig för?

Det känns som att det plötsligt blev lite halft bråttom med allt. Det är plötsligt kanske minst en månad tidigare som bäbisarna kommer, än vad jag hade tänkt, plus att det är två. Så vissa saker måste vi ju ha två av. Där är Daniel fortfarande ganska lugn och anser att det är ju flera månader dit. Men jag har ingen lust att panikköpa något, bara för att vi måste ha det. Jag vill kunna kolla på alternativ, väga för- och nackdelar. Kunna handla i lugn och ro. Så man hittar något man bli nöjd med och inte bara något man tog för att ha just den grejen.

Men det här med barnvagn. Asså, jag tyckte ju att det va värsta big deal grejen redan innan. Nu blev man ju dessutom “nischad” också. Nu måste det vara en vagn som två får plats i. Daniel vill dessutom inte ha en vagn där de har platser framför varann. Så det måste bli en där de sitter bredvid varann. En sån stor djungel detta är. Varje sida man är in på, hittar man ju nya märken och nya modeller. Phju.

Sen har vi ju den här “lilla detaljen” att vi hade planerat att gifta oss. Redan flera vänner som frågat om vi ska skjuta på bröllopet nu. Jag känner att vi fortsätter planera bröllop, så får vi se hur vi känner sen när vi börjar närma oss. Om vi får skjuta på det eller om vi ska genomföra det ändå. Två bäbisar förändrar ju en del på bröllopet. Varje punkt tar förmodligen den dubbla tiden då det ska ammas o grejas. Sen är ju frågan hur mycket ork vi har. Så jag pratade med Daniel om det, vi bestämde att vi inte riktigt känner att det går att ta ett beslut nu kring det. Daniel känner väl till viss del att bröllopet inte kommer att bli som han hade tänkt sig. Men ja, frågan är om det nånsin kommer bli som det är nu igen. Förmodligen inte. Så vi har sagt att vi avvaktar med att ta ett beslut.
Vi återkommer ibland till att strunta i att ha värsta tillställningen och bjuda så många. Åka iväg nån stans, bjuda med den närmsta familjen, så får det räcka. Men ja, vi får se var detta landar.

Idag blev det ett ganska tråkigt inlägg om alla praktiska tankar. Hoppas ni står ut med det. 🙂

Bjuder på en magbild från första dagen på v.13. Numer kan jag bara ha sporttoppar, då mina BHar har blivit alldeles för små.

DELA

Om bloggen Soffiproppan

Halloj, Sofie här. Ser med nyfikenhet på livet och på världen. Har passerat 30 sträcket och är snart närmare 40 än 30, så där mitt i livet brukar många säga. Strävar nu efter ett liv med så få begränsningar som möjligt. Uppskattar lite äventyr, men även relax på fritiden. För några år sedan träffade jag en kille som jag kände "han vill jag veta mer om" om. Våren 2015 flyttade vi till hus. Sen på skottdagen friade jag till min karl och fick det bästa svaret, "så klart att jag vill". Så nu planeras bröllop till sommaren 2017 och vi har nu bestämt oss för att bli en familj på riktigt. Nu väntar vi tvillingar. Var gärna med på vår resa om du vill.
Föregående artikelOförklarlig upplevelse
Nästa artikelFörväntansfull – På väg hem