Det finns gott hopp!

848

Jag kontaktade en annan läkare, via ett forum på nätet, för att diskutera min medicinering. Eftersom ingenting funkar och jag bara blir sämre och sämre, går på mer och mer kortison och blir mer och mer gravid. Nu har svaret inkommit. Det känns som jag har vunnit på Lotto! Han började sitt mail med att “Det finns gott hopp!”. Han hade flera tips och idéer om vilken typ av medicinering jag kan ta. När jag bestämde mig för att bli gravid gick jag på en cellgiftsbehandling (som jag även gick på under min förra graviditet) som funkade bra och gjorde att sjukdomen höll sig lugn. Men då steg levervärdena och jag fick sluta med den. Då kom inflammationen tillbaka med en gång. Det var då min läkare ville att jag skulle gå på en annan typ av cellgiftsbehandling. När jag läste in mig på den så visade det sig att den är kraftigt teratogen (alltså mycket fosterskadande) så jag vägrade. Sen har jag inte fått någon mer medicin utan bara kortison, samt den här andra behandlingen som jag går på var 4e vecka. Den andre läkaren tycker att det är väldigt konstigt att jag har fått gå på kortison så länge för det är inte en metod som fungerar. Det ska bara användas vid akut skede och om det inte fungerar att tas bort, måste något annat till. Han gav mig en hel del tips och jag har kollat upp dem och några av dem borde funka. Det är andra typer av cellgifter som inte är farliga för foster. Sen hade han en hel radda med tips om vad jag kan gå på efter graviditeten!

På torsdag ska jag in till sjukhuset för att diskutera min medicin. Nu känns det som att jag har lite kött på benen. Men jag måste säga att det känns väldigt konstigt att man måste göra sin egen forskning för att få till rätt behandling, som funkar för mig och för min baby. Jag har ju iallafall förutsättningarna, eftersom jag är (snart!! med lite tur!!) doktor i molekylärmedicin. Men jag tänker på alla andra människor som inte har samma förutsättningar. Det gör mig väldigt förbannad!

Men nu har jag bestämt att det ska vända!!

Lisa