ÄNTLIGEN

2880

Äntligen börjar det vända och jag börjar må bättre. Mår inte illa jämt och har till och med börjat kunna äta riktig mat igen. Den här första biten av graviditeten har fått mig att bli riktigt less. Jag ifrågasatte om det verkligen va värt det. Frågade till och med sambon vid ett tillfälle om vi inte kunde göra abort varje gång jag mådde som jag gjorde och vänta tills det blir en ”bra” graviditet, som man mådde bra av. Han bara skrattade åt mig. Jag kan inte säga att jag menade allvar men tanken fanns där.

Jag lider verkligen med alla som har såna graviditeter rakt igenom. Vill säga att jag inte fattar hur man orkar, men nån stans förstår jag ändå att man biter ihop.

Jag har nog inte varit nå kul alls de sista veckorna. Varit mer som en levande död. Men nu äntligen, för tre dagar sen hade jag min första dag på flera veckor som va bra. Nu har jag mått bra i tre dagar och har börjat kunna njuta lite av graviditeten. Men det är fortfarande overkligt. Det enda som får mig att fatta att det är sant är att mensen uteblir.

Jag är nu på väg att bli ett år äldre. Så i helgen händer det mycket. Det blir hotell, myskväll med familj och vänner. Sen tänkte jag passa på att slå två flugor i en smäll och göra fyra olika tårtor till söndagsfikat, så testar vi lite smaker till bröllopstårtan. 🙂

Bjuder på en bild på mig o Daniel som dekorerar vår vägg, tillsammans med andra bilder. Den är från när vi var i Västerås för två år sen. 🙂