Infektioner som kan orsaka komplikationer

11327


Det finns flera virus och infektioner som kan leda till komplikationer, men det finns också infektioner som inte är farliga alls. Här har vi samlat alla på ett ställe. Glöm inte att alltid kontakta din barnmorska om du är orolig för att du ska ha drabbats av någonting.

Kondylom

Kondylom orsakas av en infektion av vårtvirus och syns som vårtor på könsorganen. Om man är infekterad av Kondylom kan dessa växa till sig under graviditeten och bli både mycket stora och svårbehandlade. Om barnet blir smittat av mamman under förlossningen kan barnet få Kondylom både i luftrören och på könsorganen, därför är det viktigt att mamman behandlas vid misstanke om Kondylom.

Efter gynekologisk undersökning som påvisar Kondylom hos mamman tar specialister på Kvinnokliniken ställning till hur behandlingen ska går till. Genom kirurgi, laser, frysning eller bränning avlägsnar man vårtorna och undviker därmed risken för smitta vid förlossning, dock kvarstår själva viruset.

Listeria

Listeria är en bakterie som orsakar infektion. Symtomen är oftast obefintliga eller lindriga i form av influensaliknande symtom och feber. En listeriainfektion hos en gravid kvinna kan smitta fostret via moderkakan. Även om detta är relativt ovanligt och det bara rapporteras cirka 10 fall per år så kan en infektion orsaka allvarliga komplikationer som missfall och fosterdöd.
Även för tidig vattenavgång och förlossning kan bli en konsekvens. Det smittade barnet kan också födas svårt sjukt och insjukna i hjärnhinneinflammation.
Listeria behandlas med antibiotika, men för att undvika att överhuvudtaget smittas bör man:

  • Undvika opastöriserad mjölk och mjuka dessertostar
  • Låt bli rökt och gravad vakuumförpackad fisk
  • Ät inte livsmedel som förvarats länge i kylskåpet utan att hetta upp det ordentligt först

Toxoplasmos

Toxoplasmos är en infektion som orsakas av en parasit som återfinns i rått eller otillräckligt tillagat kött, frukter, bär och grönsaker som inte sköljts ordentligt samt i förorenad jord eller sand. Parasiten dör vid uppvärmning över 65 grader och nedfrysning under minus 12 grader. Huvudvärd för parasiten är katten vars avföring sprider smittan i jord och sand och kan överleva väldigt länge.
Toxoplasmos smittar inte från människa till människa, men gravida kvinnor kan överföra smittan till sitt barn genom moderkakan.
Komplikationerna kan bli allvarliga, framförallt om man får en infektion tidigt i graviditeten. Visserligen är risken relativt liten att fostret smittas i ett tidigt skede men om så skulle ske kan infektionen i oturliga fall leda fosterdöd eller missfall. Även skador på barnets hjärna, ögon och hörsel kan uppstå.
Senare i graviditeten är risken större att det blir en smittöverföring men komplikationerna blir å andra sidan betydligt lindrigare.
Via ett fostervattenprov och PCR-teknik, en väldigt känslig metod, kan man påvisa Toxoplasmos-infektion hos fostret och behandling som syftar till att minimera skadorna på barnet kan sättas in.
Som förebyggande åtgärder kan finns det en rad förhållningsregler som mamman kan iaktta för att undvika att få infektionen:

  • Tvätta händerna noga efter kontakt med jord, sand och katter.
  • Hantera livsmedel varsamt och hygieniskt och diska köksredskap noga efter kontakt med rått kött, råa grönsaker, sallad, frukt och bär.
  • Tillaga alltid kött ordentligt, undvik rått och ogenomstekt kött. Tillaga inte maten i mikrovågsugnen.
  • Kok och steg i höga temperaturer, det dödar parasiten. Likaså nedfrysning till -10 grader.
  • Skölj all frukt, grönsaker och bär.
  • Undvik gravad och saltat kött
  • Använd handskar vid trädgårdsarbete eller annan kontakt med jord.
  • Undvik i högsta mån att byta i kattlådan.
  • Reser du utanför Norden ska förhållningsreglerna iakttas ännu noggrannare då parasiten är vanligare ju längre söderut man åker.

Genital herpes

Herpes orsakas av ett virus och kan ligga latent i kroppen för att blossa upp igen under t.ex. förkylning eller graviditet. Hos kvinnor yttrar sig det genitala herpesviruset på huden, livmoderhalsen och slemhinnorna runt slidöppningen.
En herpessmittad gravid kvinna uppvisar inte andra symtom än ickegravida kvinnor men risken för återfall är betydligt högre under graviditeten. Genital herpes som ger symtom som smärtande blåsor och sår i underlivet, urinvägsbesvär, klåda och feber riskerar att överföras till barnet i samband med förlossningen.
Barnet kan få allt ifrån en mycket lindrig infektion till en allmänt spridd infektion eller hjärnhinneinflammation och bli mycket sjukt.
För att undvika att bli smittad av genital herpes under graviditeten rekommenderas avhållsamhet eller användning av kondom vid samlag.
Ungefär en tredjedel av alla gravida kvinnor har haft genital herpes men mörkertalet är stort och många är inte ens medvetna om att de är smittade.
Olika former av behandling ges beroende på i vilket skede av smittan kvinnan befinner sig i.
Vid primärinfektion i samband med förlossningen bör barnet förlösas med kejsarsnitt för att undvika smittan.

Klamydia

Klamydia är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige. Den bakterieorsakade infektionen smittar genom sexuell kontakt och från mamma till barn under förlossningen.
Många kvinnor vet inte om att de blivit smittade och kan leva med infektionen i flera år utan symtom.  Klamydiainfektion under graviditeten kan orsaka komplikationer som för tidig vattenavgång och förlossning samt låg födselevikt hos barnet.
Eftersom klamydiabakterien sätter sig i livmoderhalsen där barnet passerar ut vid förlossningen kan barnet drabbas av både ögoninfektion, lunginflammation och i värsta fall kronisk lungsjukdom.
Även vid kejsarsnittsförlossning riskerar barnet att smittas av bakterien.
För kvinnans del kan en obehandlad Klamydiainfektionen leda till infektion i livmodern efter förlossningen.
Om man misstänker att man kan vara smittad av Klamydia eller riskera att bli är det viktigt att tala om detta för sin barnmorska. Vid konstaterad Klamydiainfektion behandlas alla inblandade parter med antibiotika.

Heptatit A

Hepatit A, även kallat epidemiskt gulsot orsakas av ett levervirus som ger inflammation i levern.
Smitta sker genom direktkontakt mellan människor samt via födoämne och förorenat vatten.
Hepatit A överförs bara från kvinnan till barnet om hon befinner sig i det smittsamma skedet av sin sjukdom i samband med förlossningen. Dock uppvisar nyfödda barn oftast inga symtom och man har heller inte kunnat påvisa några fosterskador orsakade av viruset, däremot kan barnet föra smittan vidare.

Hepatit B

Hepatit B är en infektion som leder till inflammation i levern och orsakas av ett levervirus. Inflammationen kan i värsta fall bli kronisk och leda till leverskador.
Sjukdomen smittar genom blod, sexuell kontakt, intravenöst missbruk och från mamma till barn vid förlossningen. Det är relativt ovanligt att barnet smittas och beror helt på hur smittsam mammans infektion är. Risken för att få en kronisk infektion är högre ju yngre den smittade är. Hela 90 % av alla smittade barn blir kroniska bärare av sjukdomen och riskerar framtida leverskador och levercancer, därför ges barn till smittade mammor vaccin eller antikroppsmedicin efter födseln.
För den gravida kvinnan ger sjukdomen inga ytterligare komplikationer än de vanliga symtomen som trötthet, gulsot, ledvärk, feber, klåda och illamående men risken för spontanabort och prematurbörd ökar.
Kvinnor som riskerar att smittas av Hepatit B kan få vaccin både före och under graviditeten, medan det för kvinnor som redan smittats inte hjälper med behandling.

Hepatit C

Hepatit C är orsakat av ett virus och kan leda till kronisk inflammation i levern och framtida leverskador. I samband med insjuknandet är det vanligt att den smittade är symtomfri men av de som får en Hepatit C-infektion drabbas 4 av 5 av kronisk leverinflammation som efter ungefär 10 år utvecklas till allvarliga leverskador och leversjukdomar. Gravida kvinnor som bär på smittan löper ingen större risk för ytterligare komplikationer utöver de generella symtomen och följdsjukdomarna men man bör undvika ingrepp som fostervattenprov och skalpblodprovtagning eftersom det innebär en ökad risk för smittoöverföring till barnet.
Det är relativt ovanligt att den gravida kvinnan smittar sitt barn under graviditeten och förlossningen men de 5 % av barnen som trots allt drabbas riskerar att utveckla kronisk Hepatit C.

Gonorré

Gonorré är en sexuellt överförbar infektion orsakad av en bakterie.
Hälften av alla smittade kvinnor inte uppvisar aldrig några symtom. Den andra hälften kan få ökade flytningar, urinrörsinflammation och smärtor i underlivet på grund av att bakterien oftast fäster sig i livmoderhalsen och urinröret. I värsta fall kan gonorré leda till allvarligare följdsjukdomar som äggledarinflammation eller utomkvedshavandeskap.
De flesta gravida kvinnor har inga symtom alls dock har man upptäckt att infektion i livmodern efter förlossning är vanligare hos denna kategori.
Smitta till barnet sker i samband med förlossning och en tredjedel av barn till gonorrésmittade kvinnor drabbas av en ögoninfektion som uppträder relativt kort efter födseln.
Gravida kvinnor med gonorré samt deras partner behandlas med antibiotika, helst i ett så tidigt skede som möjligt för att förhindra det nyförlösta barnet att smittas samt minimera risken för följdsjukdomar hos de vuxna.

Candida

Candida, eller svampinfektion som det också kallas är en av de vanligaste underlivsinfektionerna och orsakas av en obalans i bakteriefloran som kan resultera i en ökad tillväxt av jästsvampen Candida ablicans.
Under graviditeten är det extra vanligt att drabbas av jästsvampinfektion på grund av förändrade hormonnivåer med höga östrogenhalter samt graviditetens påverkan på immunförsvaret.
Svampinfektion kan bekräftas efter gynekologundersökning och odlingsprov och lokalbehandlas därefter med vagitorier eller receptfria krämer. Ibland kan behandlingen behöva upprepas eftersom infektionen är mer svårbehandlad vid graviditet eftersom den lätt uppstår på nytt.
Risken för att candida ska överföras från mamman till barnet i magen och resultera i en infektion är mycket liten.

Bakteriell vaginos

Bakteriell vaginos är en obalans mellan mängden bakterier och den normala floran av mjölksyrebakterier i slidan och är en rubbning som kan drabba alla kvinnor.
Vid graviditet är det naturligt att kvinnans flytningar blir förändras och blir rikligare men ungefär 10 % av alla gravida kvinnor utvecklar bakteriell vaginos med symtom som sveda, klåda och framförallt illaluktande flytningar.
Efter provtagning från slidan där man bland annat mäter surhetsgraden kan man konstatera att det rör sig om bakteriell vaginos. I sådana fall behandlar man lokalt med antibiotika alternativt slipiller/vagitorier.
Bakteriell vaginos varken smittar eller påverkar barnet i magen vare sig under graviditeten eller förlossningen.

CMV-virus

Cytomegalovirus är en mycket vanlig infektion som de flesta vuxna smittat av någon gång i livet. CMV, som tillhör samma grupp som herpesviruset, smittar från människa till människa genom nära kontakt med en smittad persons utsöndrade kroppsvätskor.
Viruset ligger latent i kroppen hela livet efter det första smittotillfället (primärinfektionen) och hålls under kontroll av det egna immunförsvaret. Vid nedsatt immunförsvar eller vid graviditet kan man få en s.k. återfallsinfektion som innebär att CMV-infektionen aktiveras.
I regel upplever friska personer inga symtom när man bär på infektionen men vid sjukdom kan återkommande feber, luftvägssymtom, leverpåverkan och svullna lymfkörtlar vara en del av sjukdomsbilden.
Gravida kvinnor som redan bär på viruset får oftast inte heller några symtom och endast i enstaka fall smittas fostret av det latenta viruset. Om kvinnan tillhör de cirka 30 % som aldrig tidigare blivit smittade av CMV finns det risk för att infektionen förs över till fostret vid eventuell primärinfektion.
I sällsynta fall kan CMV-viruset orsaka missfall och fosterdöd men de flesta barn som föds med en medfödd smitta uppvisar aldrig några sjukdomssymtom.
I en liten del av fallen leder CMV-smittan svår sjukdom och/eller funktionshinder relaterade till neurologiska skador. Hörselnedsättning som är den vanligaste skadan uppmärksammas i hälften av fallen redan vid födseln när man utför hörselscreening.
Även synskador, skelning och balansstörningar kan uppkomma till följd av CMV-viruset.
Det finns ännu ingen behandling som kan förebygga eller bota CMV-smittade mödrar. För att så långt som möjligt förhindra att fostret smittas rekommenderas att man håller god handhygien och är restriktiv i sin kontakt med andra människors kroppsvätskor.