Ensamstående som vill bli gravida

1986


Från och med april 2016 får ensamstående kvinnor rätt att bli gravida med hjälp av assisterad befruktning i Sverige. Innan lagen trädde i kraft var det mycket vanligt att ensamstående kvinnor sökte sig till utomlands, främst Danmark, för att få barn med hjälp av assisterad befruktning. Det innebär att singelkvinnor som vill bli föräldrar numera har samma lagliga rätt till assisterad befruktning som gifta par och sambor.

Lagändringen bidrar också till stora förändringar både för de kvinnor som planerat att åka utomlands men också för de kvinnor som önskar barn men inte har råd, då en befruktning utomlands kostar mycket pengar. Även de befintliga barnen som tillkommit genom assisterad befruktning skulle tack vare lagändringen få en legitim rättighet för hur de blivit till, på ett mer inkluderande sätt än tidigare.

Anledningen till att ensamstående kvinnor inte fått hjälp tidigare handlar om synen på vad ett barn behöver. Där går åsikterna isär. Traditionellt har det ansetts att ett barn behöver två föräldrar. Det har gjorts mycket studier och forskning på vilka konsekvenser det blir för ett barn som växer upp med bara en förälder. Tidigare studier har pekat på att barnen till ensamstående mammor visat negativa resultat gällande kognitiv och socioemotionell utveckling. Motståndare och andra forskningsrön menar i stället att denna typ av resultat inte går att applicera på ensamstående mammor som valt att få barn genom t.ex. en donator.

Man menar att det finns en stor skillnad mellan att frivilligt och medvetet planera för föräldraskap på egen hand jämfört med om civilstatusen beror på separation eller skilsmässa. De känslomässiga aspekterna är helt annorlunda och går inte att jämföra.

De kvinnor som hittills sökt sig utomlands har redan från början dels en stor barnlängtan och dels siktet inställt på att leva ensamma. Många gånger har de också en hög ekonomisk status, är ofta högutbildade och ett brett socialt nätverk. Barnen som blir till växer upp under goda förutsättningar och behöver dessutom aldrig uppleva en eventuellt uppslitande separation eller saknad utav den föräldern.

I en studie av Susan Golombok från 2012 beskrivs allt ovanstående utifrån tesen att barn till frivilligt ensamstående kvinnor skulle lida av psykisk ohälsa i större utsträckning. Resultaten blev dock i stället de motsatta; barnen som vuxit upp visade sig ha en mer positiv familjerelation och en bättre psykisk hälsa än förväntat.

Det är ändå viktigt att påpeka att studier som visar på att barn inte far illa av att växa upp med en ensamstående mamma som blivit gravid genom assisterad befruktning naturligtvis inte betyder att pappans roll är meningslös eller onödig. Studierna och forskningsresultaten avser bara att visa på positiva eller negativa konsekvenser för barnen till de ensamstående kvinnorna, och utifrån det ge andra instanser möjlighet att ta ställning till eventuella lagändringar och förändra synen på föräldraskap överhuvudtaget i samhället.