Att berätta på jobbet…

986


När ska man berätta på jobbet? Alla säger olika. Men jag tror på att det rätta är när man själv känner att det känns rätt.

Jag och Daniel har pratat en del om det här. Båda har sagt att det borde vara så att de på mitt jobb är mer förstående och accepterande, eftersom att jag jobbar med barn. Men jag var ändå orolig, jag har nyligen bytt jobb, så jag började jobba här för inte alls så länge sen. Så det kändes dumt att kläcka att jag är gravid, det första jag gör. Plus att alla mina vänner, plus min syrra som jag pratat med kring detta har haft otur med sina arbetsgivare. De har inte fått så glada miner, när de berättat. Så jag tänkte att jag väntar till jul, för sen går det nog inte att dölja längre.

Men jag har tyckt att det är svårt att inte berätta. Sen har vissa saker hänt som gjort att jag känt att jag måste berätta. Jag har berättat för några i taget. De som behövt veta för att förstå varför jag gör eller inte gör vissa saker. Förra veckan berättade jag för min chef. Då jag kände att det börjar bli några som vet nu, så att informationen kommer från rätt håll. Hon blev jätte glad och gratulerade mig och sa att det bara är att säga till om jag behöver få något anpassat.

Kändes verkligen superskönt att berätta när jag fick den reaktionen. Sen igår kväll hade vi personalmöte och jag kände att nu vet nästan hälften av alla, så jag bad chefen ta det som en punkt på mötet. Hon gjorde det riktigt roligt och jag fick dessutom jättebra respons från alla kollegor, de jublade, klappade händerna och gratulerade. Så det kändes verkligen kanon att berätta på mitt jobb.

Men sen har vi min andra hälft, han är inte lika glad för att prata om det på jobbet. I lagom takt med att vi fick positiva gravtest så började hans kollegor säga ”skjuter du blårök?”. Daniel har ju berättat att vi försöker. Så nu är folk nyfikna hur det går och undrar om han inte kan få till det. Först sa han att han skulle berätta när vi köpt ett digitalt gravtest. Sen sa han att han berättar när vi är inskrivna hos barnmorskan. Vi va ju dit på ett första samtal för typ två veckor sen. Sen sa han i nån dag att när jag sett bäbisen kan jag säga det. Nu säger han att han ska säga det nån månad innan vi föder. Han är rädd att han ska bli av med sitt jobb när han berättar. Va jag hört om kollegor och hur det funkar på hans jobb så tror inte jag att han behöver vara så orolig. Vi har pratat en del arbetsrättsligt kring detta. Vad säger lagen och vad får arbetsgivaren göra resp. inte göra. Men sen tror jag att en del i att han inte berättar är för att han själv inte riktigt tagit in det till fullo.

Vissa dagar känns det overkligt för mig oxå. Så jag förstår att han tycker att det känns ganska overkligt. Jag tror att de flesta killar har svårt att ta in det före barnet är fött.

När tycker ni att det är rätt att berätta på jobbet?

DELA

Om bloggen Soffiproppan

Halloj, Sofie här. Ser med nyfikenhet på livet och på världen. Har passerat 30 sträcket och är snart närmare 40 än 30, så där mitt i livet brukar många säga. Strävar nu efter ett liv med så få begränsningar som möjligt. Uppskattar lite äventyr, men även relax på fritiden.
För några år sedan träffade jag en kille som jag kände ”han vill jag veta mer om” om. Våren 2015 flyttade vi till hus. Sen på skottdagen friade jag till min karl och fick det bästa svaret, ”så klart att jag vill”. Så nu planeras bröllop till sommaren 2017 och vi har nu bestämt oss för att bli en familj på riktigt. Nu väntar vi tvillingar. Var gärna med på vår resa om du vill.

Föregående artikelVi saknar dig vår ängel
Nästa artikelLaddar batterierna…