Fakta rubriker
  Sök på Gravid.se
 
 
 
  Näringsämnen och energibehov

Informationen nedan är skriven av vår friskvårdskonsulent och kostterapeut Christin. Detta är generell information, önskar du individuella råd för din graviditet är det viktigt att kontakta mödravårdcentralen.Här kan du läsa mer om Christin, du kan även kontakta henne direkt med frågor via christin@matbordet.se.

Näringsämnen och energibehov

Hur mycket man kan äta beror på hur mycket man rör sig, ålder, kön, kroppssammansättning mm. Varje individ har en grundomsättning (= energibehov vid vila) + energibehov för olika fysiska aktiviteter. Summerar du dessa får du ditt totala energibehov. Grundomsättningen räknar man fram så här: 1 (kcal) x 24 (timmar) x kilokroppsvikt. Om du väger 60 kg blir det 1 x 24 x 60 = 1440 kcal. Så mycket energi går alltså åt i vilande tillstånd. Graviditet, amning och bla sjukdomar och vissa hormonrubbningar höjer grundomsättningen. Ju mer du sedan rör dig, ju mer energi gör du av med. Kvinnor behöver dagligen (dvs det totala energibehovet) ca 2000-2500 kcal och män ca 2500-3500 kcal.

Proteiner
Protein är byggnads- och underhållsmaterial för kroppens celler. Proteinet hjälper till att bilda nya och ersätta gamla celler. Proteinet behövs för livsprocesserna, transporterna av ämnen och regleringen av syra-bas- och vattenbalansen. Vid matspjälkningen sönderdelas proteinerna till aminosyror. Dessa minsta beståndsdelar kan kopplas till varandra på olika sätt. Kroppen kan omvandla vissa aminosyror till andra om de saknas i maten. De kallas för Icke essentiella aminosyror. Det finns dock nio aminosyror som kroppen inte kan tillverka och som måste tillföras med maten.

 

De kallas för Essentiella aminosyror. Livsmedel som innehåller essentiella aminosyror i en mängd som stämmer bra med kroppens behov är: mjölk, kött, fisk, ägg, ärtor, linser och bönor (speciellt sojabönor). Dessa har ett högt biologiskt värde och kallas högvärdiga. Många vegetabilier har ett lägre värde var för sig men kan komplettera varandra och höja det biologiska värdet. Proteinrika livsmedel är bla kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, cerealier, bönor, linser, ärtor, bladgrönsaker.


Fetter
Fett behövs för att det ger bra energi. Det ger kroppen isoleringsmaterial och skydd åt många organ. Fett behövs också för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Fettet omsätts hela tiden och det transporteras mellan

tarmar, lever, fettdepåer och celler. Vid matspjälkningen sönderdelas fetterna i glycerol och fettsyror. Fett, men även kolhydrater och proteiner, som inte behövs för tillfället, kan lagras som fett i fettdepåer. Fett ger mycket energi och för att sänka konsumtionen kan du minska inköpen av halvfabrikat,

snabbmat, kakor, bullar, chips, godis mm som många gånger innehåller dolt fett. Välj hellre nyttiga, magra och hela livsmedel (tex nötter, kött, fisk eller kyckling). Du kan också skära bort synligt fett, minska fettet på brödet och i stekpannan.

Det finns transfettsyror, mättade fettsyror, enkel- och fleromättade fettsyror. Ju fastare ett fett är desto mer mättat är det. Ett fett med omättade fettsyror är flytande. Transfettsyror finns i mjölkfett och kroppsfett hos idisslande djur. Transfettsyror kan också bildas när oljor härdas för att tex margariner ska få fastare konsistens eller andra livsmedel ska få längre hållbarhet. Transfettsyror kan liksom mättade fettsyror höja blodets fetthalt och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Enkelomättade fettsyror finns tex i cashewnötter, avokado, raps- och olivolja. De anses inte påverka fetthalten i blodet men olivoljan har en fiffig förmåga att sortera bort det onda kolesterolet och bibehålla det goda. Fleromättade fettsyror finns tex i linfröolja, linfrön, valnötter, solrosolja och feta fiskar. (Kolla med din barnmorska vilka fiskar du kan äta, eftersom det vid graviditet finns vissa begränsningar). Linol- och linolensyra är exempel på fleromättade fettsyror som är essentiella och inte kan byggas upp i kroppen utan måste tillföras med maten. De fleromättade fettsyrorna kan sänka kolesterolhalten i blodet.

Mättat fett finns tex i fett kött, hårda margariner, smör, grädde, ost, bakverk, konditorivaror, glass, choklad och kokosfett. De flesta forskare är överens om att det finns ett samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och högt fettintag, därför bör de flesta minska den totala konsumtionen och ersätta en del av det mättade fettet med omättat fett. Du kan också minska sockerkonsumtionen, vara rökfri och motionera för hjälpa kroppen att må bra.
Kolhydrater
Kolhydrater finns i vegetabilier och kolhydraternas viktigaste uppgift är att ge kroppen energi. De behövs också för kroppens

ämnesomsättning och innehåller ofta stor mängd av vattenlösliga vitaminer och mineraler. Dessutom gynnar de en god tarmfunktion. Kolhydraterna delas in efter molekylstorlek; enkla och sammansatta sockerarter, stärkelse och kostfibrer. De enkla sockerarterna kan tarmen ta upp direkt, de sammansatta måste spjälkas först, stärkelsen tar mera tid att spjälka och kostfibrerna sönderdelas nästan inte alls.


En hög sockerkonsumtion kan ge övervikt, hål i tänderna och stora svängningar i blodsockerbalansen vilket kan leda till trötthet och hunger. Tänk på att sockerhalten i frukt och bär bara är ca 15% medan den i raffinerat socker är 99%. Kostfibrer ger ingen näring men är ändå viktiga eftersom fiberrik mat ger volym åt maten så att tarmrörelserna förbättras. Detta motverkar förstoppning och fickbildningar i tarmarna.

Fiberrik mat kan dessutom minska risken för cancer i tarmarna. Tänk på att tugga maten väl för att stimulera utsöndringen av saliv och magsaft. Du måste också dricka rikligt med vatten eftersom kostfibrer binder vätska. Kostfibrer är bra eftersom de ger mättnadskänsla utan att ge energi. Sockerarter finns tex i strösocker, honung, frukt, bär och mjölk. Stärkelse finns tex i mjöl, ris, bröd, pasta och potatis. Kostfibrer finns tex i bröd med hela korn, grovt mjöl, oskalade gryn och rotfrukter.


För mer information - klicka i länkarna till vänster eller direkt här:
* Nyttig mat i nio månader
* Näringsämnen och vad de betyder för kroppen
* Vitaminer och vad de gör för nytta
* Mineraler

  Tips ur shoppen!
 

DVD som Lennart Nilsson och Bo G Erikson gjort. Den fantastiska berättelsen om en människas tillblivelse. I underbara bilder får du följa fostrets utveckling fram till födelsen, framväxten av fötter och tår, händer och naglar, ögon och öron. Vi säljer givetvis även boken Ett barn blir till i vår shop.

Köp den i gravidshopen.

 
"Kärlekens Mirakel"
  Graviditetstest

Hur vet man om man är gravid? Läs mer om hur graviditetstest fungerar.

 

  Bilbarnstol

Det är mycket att tänka på när man ska köpa babyskydd och bilbarnstol. Gravid.se har tagit fram information i samarbete med Akta Graco, som är en av de ledande bilbarnstolstillverkarna i Sverige och Europa. Vad bör man tänka på? Var köper man dessa? Risker etc? Läs mer om Bilbarnstolar

 

  Mammas mat & hälsa

Vad ska mamma äta? Hur ska man motionera om man är gravid? Vad kan man göra åt halsbränna, underlivssvamp, värk, järnbrist, förkylning eller hemorrojder?

Det finns massor av hälsofrågor kring graviditeten. Läs mer om ämnet under Mammas mat och hälsa.

 

  Sex under graviditeten

Hela graviditeten handlar om förändring. Även sexualiteten förändras. Ibland till det bättre, ibland till det sämre. Generellt tycks det vara så att det sexuella intresset avtar allt eftersom graviditeten fortskrider. Är det farligt för fostret? Läs mer om sex under graviditeten.

 

  Motion under graviditeten

motion under graviditet kan verka både lugnande och vitaliserande för både kropp och själ. Experter är också ense om att barnet blir både friskare och gladare. Genom att motionera regelbundet håller du kroppen i trim för den fysiska utmaning som graviditeten innebär.

Läs mer om motion och gravid

 

Problem med att hitta?
Klicka här för sitemap och innehållsförteckning.

 

 
 
 




 
  Annonser!
 
 
 
© Gravid AB.