Omkring 10 procent av förlossningarna i Sverige sker med kejsarsnitt. Man skiljer mellan planerade och akuta kejsarsnitt. Det planerade kejsarsnittet brukar man ofta vilja göra 10 till 14 dagar före beräknat förlossningsdatum för att inte riskera att värkarbetet sätter igång. Ett akut snitt kan bli nödvändigt om komplikationer tillstöter under förlossningen.

Kejsarsnitt kan förordas till följande av:

För trångt bäcken
Här tar man förstås hänsyn till bäckenmåttet i förhållande till barnets storlek. Det är bara 0,4 procent av svenska kvinnor som har ett så trångt bäcken att de enbart på grund av detta inte kan föda på vanligt sätt. Det syns inte utanpå kvinnan om hon har trångt eller brett bäcken. En trådsmal kvinna kan ha rejäla bäckenmått - och tvärtom.

Föreliggande moderkaka
Det normala är att moderkakan sitter fast högt upp i livmodern. Men ibland kan den fastna längre ned och helt eller delvis blockera öppningen till livmoderhalsen. Med ultraljud är det lätt att fastställa hur moderkakan ligger.

Lossnande moderkaka
Blödningar i slutet av graviditeten kan vara ett tecken på att moderkakan helt eller delvis lossnat. Om moderkakan då inte längre kan försörja barnet med näring och syre måste barnet hjälpas ut.

Navelsträngsframfall
Är en mycket ovanlig komplikation som innebär att navelsträngen faller ned i en slynga framför barnets huvud. Då navelsträngen kommer i kläm mellan barnet och förlossningskanalen bromsas syretillförseln och enda utvägen är ofta att förlösa barnet med kejsarsnitt.

Fosterlägen
Som avviker från det normala kan ibland leda till att man måste förlösa med kejsarsnitt.

Barnets tillstånd
I livmodern kan försämras under graviditeten eller under förlossningen. Många akuta kejsarsnitt beror på att CTG-apparaten visar dåliga fosterljud vilket kan vara ett tecken på syrebrist hos barnet.

Värksvaghet
Är en vanlig anledning till akut kejsarsnitt. Av någon anledning, som man oftast inte känner till, avstannar värkarbetet och förlossningen fortskrider inte som den ska, trots att man försöker stimulera värkarna på olika sätt.

Havandeskapsförgiftning
Kan, om symtomen snabbt förvärras, leda till att man måste avbryta graviditeten med hjälp av kejsarsnitt.

Bedövning
Vid kejsarsnitt används antingen ryggbedövning (epidural eller spinal) eller ' narkos.

Ryggbedövningen, som är den absolut vanligaste metoden, läggs på samma sätt som vid en vanlig förlossning men en större dos bedövningsmedel används. Mamman är bedövad från bröstkorgen och ned. Hon känner beröring, men inte smärta. Hon och pappan kan delta i barnets födelse, göra det första skriket. Om barnet mår bra kan mamman få det till sig direkt efter förlossningen.

Narkos används ofta vid akuta kejsarsnitt då det är bråttom. Narkosen kan ges med bara ett par minuters varsel.

Ett alternativ till narkosen är att ge en spinal bedövning. Det är en ryggbedövning där man går något djupare in i ryggmärgsvätskan och uppnår bedövning efter 1-2 minuter. (En epidural verkar först efter ca 30 minuter) Genom att använda den metoden kan mamman vara vaken även vid det kejsarsnitt som beslutas med mycket kort varsel.

Hur går det till
Inför det planerade snittet brukar mamman besöka eller läggas in på sjukhuset dagen före operationen. I förberedelserna ingår provtagningar, hon får en kanyl i handen för vätskedropp som behövs under operationen. Strax före operationen får hon en kateter i urinblåsan för att blåsan ska kunna hållas tom under operationen. Pappan kan självklart vara med under förberedelserna och under förlossningen. Under operationen kläs magen in i gröna dukar. Någon halvmeter från kvinnans ansikte sätter man upp en skärm som gör att man inte ser magen. Få föräldrar vill följa själva operationen med blicken.

Kejsarsnittet läggs av en förlossningsläkare som assisteras av operationsassistenter, barnmorska, narkospersonal, sjukvårdsbiträden och ibland en barnläkare. Det är många i förlossningsrummet, men det som kan kännas som ett dramatiskt pådrag är inte annorlunda än vid de flesta operationer.

Att ta ut barnet tar ca fem minuter. Barnmorskan tar emot barnet och lyfter upp det till mammans bröst. Läkaren avslutar operationen med att sy ihop alla lager i livmodern och i buken. Det brukar ta ungefär en halvtimme. Många kvinnor som genomgått akut kejsarsnitt i narkos känner sig omtöcknade och dåsiga efteråt. De kanske inte orkar ta barnet till sig på många timmar och de kan ha svårt i flera dagar med att lyfta och lägga till barnet. Den snittade mamman kan känna sig besviken över att inte ha fått föda "normalt". Hon kan sörja glappet i den första kontakten. Men kejsarsnitt ska aldrig göras utan väl grundad anledning. Och det bästa sättet att föda är alltid det som bäst gagnar barnet.