till tillfällig föräldrapenning?
Föräldrar till barn under 12 år kan få tillfällig föräldrapenning. I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning betalas ut för barn som fyllt 12 men inte 16 år. Har du barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) gäller särskilda regler.

Med förälder menas förutom biologiska föräldrar och adoptivföräldrar:

• den som med socialnämndens medgivande tar emot ett barn i syfte att adoptera det
• den som sammanbor med föräldern om de har eller har haft gemensamma barn eller om de är eller har varit gifta med varandra
• en rättslig vårdnadshavare som, utan att vara barnets förälder, har vårdnaden om barnet
• den som sammanbor med barnets förälder (under äktenskapsliknande förhållanden)
• den som tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem (fosterförälder)
• den till vilken rätt till tillfällig föräldrapenning under vissa förutsättningar överlåtits.

När kan man få tillfällig föräldrapenning?
Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut till den förälder som behöver avstå från sitt arbete för vård av barn av något av följande skäl:

• barnet är sjukt eller smittat
• den som brukar ha hand om barnet, till exempel en hemarbetande förälder, dagbarnvårdare eller släkting, är sjuk eller smittad
• den andra föräldern måste följa med ett annat av familjens barn till läkare. Förutsättningen är att barnen är under 12 år, i vissa fall under 16 år
• för att besöka barnavårdscentralen eller en annan mottagning i samhällets förebyggande barnhälsovård, folktandvård eller psykisk barn- och ungdomsvård (PBU).

Tillfällig föräldrapenning kan också betalas ut när en förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn besöker en institution, till exempel habilitering, specialskola eller liknande eller deltar i en kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman. Barnet behöver inte vara med vid besöket eller kursen.

Ersättning kan betalas ut till båda föräldrarna samtidigt vid läkarbesök när barnet lider av en allvarlig sjukdom. Det gäller också om båda föräldrarna besöker läkare när besöket är en del i behandlingen av barnet eller när föräldrarna deltar i en behandling av barnet som ordinerats av läkare. Barnet behöver inte vara med vid besöket eller behandlingen.

Om vårdbidrag betalas ut för barnet kan tillfällig föräldrapenning inte betalas ut för samma vård- och tillsynsbehov som ger rätt till vårdbidraget.

Överlåtelse av dagar
Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till en annan person som, i stället för föräldern, stannar hemma från sitt arbete för att vårda barnet. Det innebär att föräldern fortsätter sitt förvärvsarbete och en annan försäkrad avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet i förälderns ställe.

Dagar kan överlåtas när barnet är sjukt eller smittat.

För barn som är under 12 år, i vissa fall under 16 år, kan dagar överlåtas även när den som brukar ha hand om barnet är sjuk eller smittad.

Barn som är yngre än 240 dagar
För ett barn som är yngre än 240 dagar kan man få tillfällig föräldrapenning när:

• barnet vårdas på sjukhus
• tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad i barnomsorg och föräldern behöver stanna hemma från sitt arbete för att vårda barnet
• kontaktdagar tas ut för ett barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
• barnet omfattas av personkretsen i LSS och tillfälligt vårdas i så kallat övergångsboende.

I vissa andra fall kan tillfällig föräldrapenning betalas ut för ett sjukt eller funktionshindrat barn som är yngre än 240 dagar. Det gäller bland annat när en förälder besöker en institution, till exempel habilitering, specialskola eller liknande eller deltar i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman.

Dagarna kan tas ut till och med 60:e dagen efter den dag barnet kommer hem från sjukhuset eller till och med 60:e dagen efter den dag adoptivföräldrarna får barnet i sin vård.

För arbetsfria dagar kan man inte få ersättning.

Pappan har rätt till ersättning även om mamman får föräldrapenning under samma tid.

Vid tvillingfödsel eller när två barn adopteras samtidigt har pappan rätt till 20 dagars ersättning.

Byte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning
För vård av barn som är 240 dagar eller äldre kan föräldrapenning bytas ut mot tillfällig föräldrapenning när barnet vårdas på sjukhus. Det gäller såväl det barn som föräldern är föräldraledig för som äldre syskon som insjuknar och måste stanna hemma från skolan, skolbarnomsorg eller förskoleverksamhet.

En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn kan även ha rätt att byta ut sin föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning bland annat när föräldern besöker institution, till exempel habilitering, specialskola eller liknande eller deltar i en kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman.

Antalet ersättningsdagar Föräldrarna kan få ersättning under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare högst 60 dagar per barn och år. De ytterligare 60 dagarna kan inte tas ut vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta.

Ersättningens storlek
Den tillfälliga föräldrapenningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).

Om du är anställd får du tim- eller dagberäknad ersättning. Du får tillfällig föräldrapenning endast för din ordinarie årsarbetstid.

Du som inte är anställd får kalenderdagsberäknad ersättning, det vill säga 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten dividerad med 365. Det gäller till exempel om du har föräldrapenning. Arbetslösa får endast tillfällig föräldrapenning om de går miste om arbetslöshetsersättning. Ersättning kan tas ut för hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels dag. Det går inte att få ersättning för arbetsfria dagar. En dag med tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning räknas som motsvarande del av en dag.

Intyg för barnet...
Om barnet är sjukt eller smittat längre tid än sju dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska från och med den åttonde dagen. Som första dag räknas den första ersättningsdagen i vårdperioden. Även dagar då man inte får ersättning räknas in i de sju intygsfria dagarna. Beräkningen av den intygsfria tiden påverkas inte av att föräldrarna exempelvis avlöser varandra i vården av barnet.

...för den ordinarie vårdaren
Om den ordinarie vårdaren är sjuk ska det styrkas med intyg/utlåtande från läkare från och med den åttonde sjukdagen.

Barn som fyllt 12 men inte 16 år
För barn som fyllt 12 men inte 16 år kan man i vissa fall få tillfällig föräldrapenning.

En förutsättning är att barnets behov av vård eller tillsyn är större än vad som i allmänhet är fallet för barn i motsvarande ålder. Behovet av vård eller tillsyn ska styrkas med läkarutlåtande.

Man kan få ersättning när ett barn, som i vanliga fall klarar sig självt, drabbas av en allvarlig sjukdom eller funktionshinder och då behöver föräldrarnas hjälp och omsorg under en begränsad tid eller vid läkarbesök.

Man kan också få ersättning när ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder blir akut sjukt i en annan sjukdom eller när grundsjukdomen förvärras. För ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder kan Försäkringskassan i förväg pröva och ge förhandsbeslut om att barnet ska omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen även efter fyllda 12 år. Ett sådant förhandsbeslut gäller i allmänhet högst 2 år.

Barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan få ersättning för 10 kontaktdagar per barn och år. Dagarna kan tas ut från barnets födelse till dess barnet fyller 16 år. Kontaktdagarna kan användas vid föräldrautbildning, till exempel kurser där man lär sig vårda ett funktionshindrat eller sjukt barn invänjning eller besök i den förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg som barnet deltar i.

Dessa dagar räknas inte in i de övriga dagarna med tillfällig föräldrapenning och kan tas ut av båda föräldrarna för samma barn och tid. Det finns inte något krav att barnet ska vara med vid besöken.

Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan få ersättning för vård av ett barn som fyllt 16 men inte 21 år om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete på grund av barnets sjukdom. Man kan få ersättning när ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder blir akut sjukt i en annan sjukdom eller om grundsjukdomen förvärras. En förutsättning för ersättning är också att barnet inte har flyttat hemifrån till eget boende.

Om barnet har fyllt 21 år och går i särskolans gymnasieutbildning eller annan särskild gymnasieskola för rörelsehindrade barn, kan tillfällig föräldrapenning betalas ut till och med vårterminens slut det år barnet fyller 23 år.

Försäkringskassan kan pröva och ge ett förhandsbesked om barnet ska omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen efter fyllda 16 år. Ett sådant besked gäller i allmänhet högst två år. Se vidare broschyrerna "Vårdbidrag och handikappersättning" och "Assistansersättning". Föräldrar till barn som tillfälligt vårdas i så kallat övergångsboende kan få tillfällig föräldrapenning. Tillfällig vård i övergångsboende jämställs med sjukhusvistelse. Ersättning för vård av sjukt barn kan betalas ut för 120 dagar per barn och år.

Du måste göra anmälan senast samma dag för vilken du vill ha ersättning. Försäkringskassan skickar då blanketten "Försäkran för tillfällig föräldrapenning" eller "Försäkran _ tillfällig föräldrapenning vid överlåtelse". Uppgifter på försäkran om faktiska förhållanden lämnas på heder och samvete. Skicka eller lämna in blanketten till försäkringskassan. Uppgifter på försäkran om faktiska förhållanden lämnas på heder och samvete. Skicka eller lämna in blanketten till försäkringskassan.

Sjukpenninggrundande inkomst(SGI)
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) används för att räkna ut till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Din SGI fastställs av försäkringskassan utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst. Den lägsta SGI:n är 24 procent av prisbasbeloppet. Den högsta är 7,5 gånger prisbasbeloppet. Det är i regel din aktuella inkomst som ligger till grund för din SGI. Men SGI kan även beräknas på en tidigare arbetsinkomst, trots att den inte anmälts. Kontakta försäkringskassan om du vill veta mer. Försäkringskassan kan i regel bara ta hänsyn till arbetsinkomst som:

• beräknas pågå under minst sex månader eller
• är årligen återkommande

Om din arbetsinkomst och/eller årsarbetstid ändras noterar du det på den blankett som du får när du anmält att du vill ha föräldrapenning, sjukpenning eller annan dagersättning. Beräkningen av årsinkomsten och SGI görs på olika sätt beroende på om du är anställd eller egen företagare.

Anställd
Du beräknar årsinkomsten med hjälp av din totala lön före skatt. Förutom lön kan även andra ersättningar i pengar räknas med i årsinkomsten. Det gäller till exempel, OB-ersättning, vikariatstillägg och provision. Vissa inkomster får däremot inte räknas med i SGI eftersom det inte är arbetsinkomst. Det gäller:

• sjukpenning, föräldrapenning eller annan dagersättning
• arbetslöshetsersättning
• pension
• kapitalinkomst
• skattepliktiga förmåner, till exempel värdet av fri bil eller kost och logi
• kostnadsersättningar, till exempel traktamenten.

Exempel
Om du har lön och andra ersättningar i pengar hela året kan din årsinkomst beräknas med hjälp av den totala lönen på följande sätt

- månadslön x 12 månader eller
- veckolön x 52 veckor eller
- timlön x 2080 timmar.

Om du inte har helgersättning multipliceras vecko- eller timlönen med 50 veckor respektive 2000 timmar.

Om du hyr du datorutrustning av din arbetsgivare och betalar det genom bruttolöneavdrag sänks årsinkomsten och SGI i motsvarande mån. Kontakta försäkringskassan för ytterligare information.

närmaste året inklusive semester. Övertid, mertid med mera räknas inte som ordinarie arbetstid (inkomsten av till exempel övertid kan ändå vara sjukpenninggrundande). Om den ordinarie arbetstiden varierar görs en genomsnittsberäkning.

Företagare - enskild firma, aktiebolag med mera

Som egenföretagare räknas den som driver enskild firma, handelsbolag med mera och har F-skattesedel. Den som driver företag i form av aktiebolag räknas däremot som anställd i bolaget. Om du är egenföretagare ska du uppge företages beräknade nettointäkt som årsinkomst. Med nettointäkt avses företagets resultat efter avdrag för kostnader, eventuella avsättningar och avgifter men före skatteavdrag. Som egenföretagare kan du välja mellan 3 och 30 dagars karenstid. Att välja karenstid medför att

• sjukförsäkringsavgiften blir lägre med längre karenstid
• du inte får sjukpenning under karenstiden
• vald karens påverkar inte föräldra- eller tillfällig föräldrapenning

Även om du inte väljer karenstid medför det att du i regel inte får sjukpenning för den första dagen i sjukperioden. Om du driver aktiebolag ska du beräkna din årsinkomst utifrån den lön som du tar ut från företaget. Se rubriken "Anställd".

Arbetslösa, studerande med flera
När du inte längre har arbetsinkomst gäller som huvudregel att tidigare fastställd SGI slutar gälla. I vissa situationer finns dock möjlighet att behålla SGI:n trots att du inte arbetar. Det gäller bland annat då du är arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen studerar och finansierar studierna med till exempel studielån/studiebidrag

• avbryter/minskar förvärvsarbete under den senare delen av graviditeten eller vårdar barn som är under ett år
• gör ett tillfälligt avbrott i yrkeslivet (kortare tid än 6 månader). Kontakta försäkringskassan för ytterligare information om de villkor som gäller för respektive arbetsavbrott. Mer information om SGI och studier finns i broschyrerna "Studerande" och "Utbildningsbidrag".

SGI under föräldraledighet
Till dess barnet fyller 1 år får du behålla den SGI som du hade vid barnets födelse. Därefter kan du få behålla din SGI om du

• inte förvärvsarbetar alls och tar ut föräldrapenning minst fem dagar i veckan, eller
• förvärvsarbetar, men i mindre omfattning än tidigare och tar ut föräldrapenning för den förkortade arbetstiden.
  
  Till exempel om du har arbetat heltid och börjar arbeta halvtid och tar ut halv föräldrapenning. I annat fall beräknas SGI:n utifrån den arbetsinkomst som du har vid barnets 1-årsdag. För adoptivbarn räknas ettårsperioden från den dag adoptivföräldrarna fick barnet i sin vård.

Sjukbidrag eller förtidspension
Om du har beviljats helt sjukbidrag eller hel förtidspension har du inte längre rätt att behålla din SGI. Om du börjar arbeta igen när sjukbidraget/förtidspensionen upphör eller ändras kan SGI beräknas på den nya arbetsinkomsten. Om du är arbetslös när sjukbidraget eller förtidspension upphör eller ändras kan du - i vissa fall - få tillbaka den SGI du hade före pensionen. Kontakta försäkringskassan för ytterligare information. Om du har partiell förtidspension/sjukbidrag och arbetar kan SGI beräknas på din arbetsinkomst.

Bra att veta
Sjukpenning Du kan inte få sjukpenning och föräldrapenning samtidigt. Om du blir sjuk under den tid du skulle haft föräldrapenning kan du anmäla det till försäkringskassan och få sjukpenning om sjukdomen hindrar den fortsatta vården av barnet. Försäkringskassan får kräva att du genom läkarintyg styrker att sjukdomen hindrar dig att vårda barnet. Även intyg från annan vårdpersonal, till exempel sjuksköterska, kan godtas om försäkringskassan kan göra sin bedömning med ledning av detta.

Skatt
Föräldrapenning (även garantinivån) och tillfällig föräldrapenning beskattas som andra inkomster och är pensionsgrundande. För egenföretagare med F-skattesedel gör försäkringskassan ett skatteavdrag med 30 procent.

Hembesök
Försäkringskassan kan göra hembesök för att utreda din rätt till ersättning. Begär alltid legitimation!

Semesterledig förälder
Du kan varken få föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning när du har semester enligt semesterlagen. Det gäller såväl semesterledighet med som utan semesterlön.

Semesterlön
Den som är anställd har rätt till semesterlön.

Viss frånvaro från arbetet är också semesterlönegrundande Det gäller under tid då man får

• havandeskapspenning
• föräldrapenning vid barns födelse eller adoption (dock högst i 120 dagar per förälder eller i högst 180 dagar för ensamstående förälder)
• tillfällig föräldrapenning.

Tillbaka till föräldraförsäkrings sidan.